Vatten

Hej!

Jag ska berätta lite om vattnet vi har på vår jord.

Vattnet har idag väldigt stor betydelse för oss människor. Vi är helt beroende av de och vi använder de till allt möjligt. Vi renar de så vi ska kunna dricka och använda de i vardagen.

Vattnet har tre olika faser. Fast flytande och gas. Vattnets fasta form är is, flytande form är vattnet vi mest använder och dricker och vattnets gasform skapas när vattnet blir så varmt så de far ut i luften. När vattnet är i fast form så ligger vattenmolekylerna tätt packade i ett speciellt mönster. När vattnet är flytande form så har molekylerna börjat röra på sig och när vattnet är i gasform så rör sig molekylerna så snabbt så de far ut i luften.

När de blir kallare ute så fryser vattnet vi har ute i tillexempel sjöarna. Vattnet fryser längst vid ytan men under isen så finns de kvar vatten i flytande form. Längst ner i sjön så kan inte vattnet bli kallare än 4 grader.

De två vanligaste typerna av vatten vi har här är sötvatten och saltvatten. De finns mer saltvatten på jorden vilket är dåligt eftersom vi får fram nästan allt vårt drickvatten från sötvattnet. Att få fram vatten från saltvatten är både dyrare och tar mer tid. Men tyvärr så får inte alla ta del av de rena vattnet. I Sverige så får vi rent dricksvatten bara genom att slå på kranen, vi bl.a tvättar oss, tvättar kläder och vattnar blommorna med det. Men i många länder har de extrem brist på dricksvatten. De måste gå flera kilometer varje dag bara för att få lite grann.

Vattnet är vårt allra viktigaste livsmedel. Om vattnet aldrig hade funnits så skulle inte vi heller finnas.

Men eftersom de redan är brist på dricksvatten så måste vi vara sparsamma. Om man vill spara på vatten så kan man T.EX korta ner tiden man tvättar sig, inte låta de rinna vatten i kranen när man borstar tänderna och försöka använda regnvatten. När de regnar så kommer de faktiskt rent vatten från himlen.

De går till så att när vattnet i bl.a havet eller sjöarna får en högre temperatur än marken så stiger vattenånga från vattnet upp mot himlen. När nog mycket vattenånga har stigit så bildar de tillsammans ett stort moln. När molnet blir nog tungt för att för mycket vattnet har fastnat så börjar de regna. Regnet far i sin tur sedan tillbaka ner i havet eller i sjön igen. De går alltså runt som i en cirkel. De kallas för vattnets kretslopp.

Man brukar också kalla vatten för H2O. H:et står för väteatom och O:et står för syreatom. De är en tvåa med eftersom de är två stycken väteatomer. Tillsammans så bildar väteatomerna och syreatomen en vattenmolekyl. En vattenmolekyl är så liten så vi inte ens kan se den med våra ögon. Så om du häller upp vatten i ett vattenglas så finns de massor av vattenmolekyler i det.

Det finns någonting som kallas för ytspänning. Ytspänningen gör så att väldigt lätta saker som tillexempel en insekt som kallas för skräddare kan gå på vattnet utan att sjunka igenom och vattendroppar behåller sin runda form efter dem har landat. Ytspänningen skapas genom att de två väteatomerna är plusladdade och syreatomen är minusladdad. Så atomerna dras till varandra och då skapas en svag elektrisk laddning som håller ihop vattnet. Men för att bryta ytspänningen så använder vi diskmedel. Diskmedel löser också upp fett mycket lättare och mer effektivt än vatten.

Diskmedel kan också skapa något som kallas för emulgering. Matolja och vatten är två ämnen som inte dras till varandra och inte vill vara tillsammans. Om man häller i matolja i vatten kommer de fastna på ytan på ytspänningen. Men om man häller i lite diskmedel så kommer de gå lättare att blanda ihop de. Man tvingar ihop matoljan och vattnet helt enkelt. Matoljan kommer åka runt som små kulor i vattnet.

Ett annat exempel på en emulgering är mjölk som tas direkt från en ko. När man låter mjölken stå så kommer grädden åka upp till ytan.

För att vattnet ska vara drickbart så måste de ligga nära eller på 7 på pH-skalan. Man brukar säga att motsatsen till surt är sött men i det här fallet så är motsatsen till surt basiskt. Så pH-skalan är en skala där du kan se hur surt eller basiskt någonting är. 7 är neutralt, från 7-0 är de basiskt och från 7-14 är de surt. T.EX Citron, ättika och saltsyra är surt och tandkräm och tvättmedel är basiskt. Om något är för surt eller för basiskt kan de vara farligt för oss människor. För att mäta om någonting är surt eller sött så behöver du en indikator. Exempel på en indikator är lakmuspapper och BTB. Lakmuspapper är en liten pappersbit som ändrar färg till blått om de är basiskt, rosa om de är surt och har kvar samma färg om de är neutralt. När man använder BTB så droppar man i lite i de man vill veta är surt, basiskt eller neutralt och ser vilken färg de blir. Om de är surt så ändrar de färg till gult, om de är på exakt 7 på pH-skalan så ändrar de färg till grönt och om de är basiskt så ändrar de färg till blått. Tankrämer som vi bortstar tänderna med är basiskt eftersom efter en vanlig dag så är vi ofta lite sura i munnen, så för att neutralisera så använder vi tandkräm.

Vatten är också ett ämne som löser upp mycket. En lösning är när två ämnen är helt upplösta i varandra och man inte kan skilja på dem. Som tillexempel salt och vatten. Häller man i salt i vatten så kommer saltet efter ett tag vara helt upplöst i vattnet. Men om man vill ta bort saltet från vattnet så tror många att man kan filtrera de men eftersom saltet är helt upplöst i vattnet så funkar de inte. Om man vill dela på vattnet och saltet så ska man koka vattnet. Man kan sätta tillexempel en tygbit ovanför vattnet man kokar så kommer vattenångan fastna. Och när allt vatten har försvunnit så är saltet kvar i botten. De kallas för destillering. Motsatsen till lösning är en blandning. I en blandning så kan man skilja på de olika sakerna/ämnena. Som tillexempel i en godispåse eller en sallad.

Om man häller tillexempel kakao i vatten så kallas de uppslamning. Man kan tro att de är en lösning eftersom man inte kan skilja på vad som är vatten och vad som är kakao. Kakaon åker runt i vattnet som små partiklar nog stora för att de mesta ska förvinna om man filtrerar vattnet.

Om man låter kakaon och vattnet stå ett tag så kommer tillslut kakaon åka ner till botten och de kallas sedimentering.

Om man bara vill ha kvar saltet kan man låta de stå så allt vatten dunstar bort och saltet är kvar i botten. De kallas för indunstning.

Hoppas du lärde dig nånting

Mvh Paulina