Industrialisering
1. Berätta om Industrialiseringen, varför skedde
den, vad hände och vilka konsekvenser kom med den?
Det var i Storbritannien industrialiseringen först
startade. Från år 1760 till 1840-talet skedde stora förändringar. Efter att
tidigare ha använt muskelkraft uppstod ett nytt fabrikssystem grundat mekaniskt.
Under 1800-talet spreds systemet till resten av Europa och omvärlden. Det är en
långsam gradvis process som fortsätter än idag.
Det fanns ingen speciell plan bakom
industrialiseringen, man var inte medveten om att den skedde förrän efteråt.
Det var först några år senare vi kunde ge den det officiella namnet
industrialiseringsrevolutionen.
Den skedde eftersom människorna vill effektivisera
jordbruket och produktionen av varor. Genom att istället producera mekaniskt
går det snabbare och samhället får in mer pengar. I Storbritannien strävade man
hela tiden efter utveckling och effektivisering, vilket var den främsta anledningen
till industrialiseringen. De hade även alla förutsättningar för att kunna
industrialiseras.
I Storbritannien hade man en handelstradition.
Handelsmännen var vana vid konkurrens och försökte hela tiden vara snäppet
bättre. Då Storbritannien inte hade en enväldig monarki förekom en relativ
tankefrihet, folket kunde dela med sig av sina tankar och idéer. De hade även
ett bankväsende och aktiebolag. Från det fick de kapital för att kunna investera.
Inom ekonomi och handel hade de även ett fungerande system som förebyggde
ekonomiska kriser om handeln inte gick bra. I Storbritannien fanns även
arbetskraft och bränsle. Dessa faktorer förutsatte revolutionen.
Vad som hände var att i Storbritannien var det
väldigt ont om mat. För att lösa detta problem byggde man maskiner så råvarorna
skulle produceras snabbare. På så sätt skulle landet få in mer pengar då de
kunde sälja råvarorna till andra länder, de använde även deras egna producerade
varor. Till en start hade de flesta maskinerna i sina hem. Men då fler och fler
hushåll fick tillskott av dessa maskiner valde man tillslut att samla alla i
större lokaler på samma ställe. Jag anser att detta koncept är grundet till det
koncept som styr industrin idag. Samhället gick ifrån att vara ett jordbrukssamhälle
till ett industrisamhälle. Men industrin krävde fortfarande olika form av arbetskraft.
När de andra länderna i Europa och världen hörde om
detta var det många länder som också industrialiserade sig. Främst på grund av
vinstintresse och rädslan att bli utkonkurrerade. Men alla hade inte
förutsättningarna för att kunna industrialisera sig, de länderna hamnade efter
vilket gjorde det tuffare att ekonomiskt överleva. Invånare från många sådana
länder valde att flytta till rikare länder som kunde industrialisera sig. Detta
skapade stora skillnader mellan länderna vilket vi fortfarande kan se spår av
idag.
Befolkningen i Storbritannien ökade under den här
tiden. Då de flesta försörjde sig genom jordbruket blev familjernas plats att
odla på mindre och mindre, då de fick fler och fler barn. I staden fanns
jobbmöjligheter vilket fick många att lämna landet och flytta in till staden.
Många bönder blev även arbetslösa och förlorade sin mark.
Många var desperata efter ett jobb, därför var
arbetskraften i Storbritannien väldigt billig. Vilket var en av förutsättningarna
till industrialiseringen.
Eftersom detta var en väldigt stor händelse har det
påverkat samhället på ett väldigt starkt sätt. Alla länder hängde inte med i
utvecklingen. Vissa länder hade inte alla förutsättningar för att kunna
industrialisera sig, vilket vi fortfarande kan se då det idag finns I och U-länder.
I står för industriländer, de länder som har industrialiserat sig. U står för
utvecklingsländer, de länder som ännu inte kunnat industrialisera sig. Människorna
i industriländerna fick fort bättre förutsättningar än utvecklingsländernas.
Länderna gick ifrån att vara relativt jämnlika till väldigt olika. Vissa länder
drabbades av fattigdom vilket gjorde att många människor svalt ihjäl eller
valde att lämna landet. Medan andra länder fick det bra ställt då de blev
rikare. De kunde konsumera mer än de egentligen behövde, vilket gjorde
industrin större och rikare. Jag brukar reflektera mycket över tanken att alla
länder skulle haft möjlighet att industrialisera sig. Världen hade sett helt
annorlunda ut jämfört med hur den ser ut idag.
Industriländerna kunde även börja producera
krigsmaterial. Som t.ex. vapen och utrustning till soldater. Detta hade såklart
inte länderna som inte industrialiserats möjlighet att göra. I-länderna fick
ett bättre försvar och hade bättre förutsättningar i eventuella krig.
Innan industrialiseringen var samhället uppdelat i
tre stånd. Högst upp var kungen, sedan kom adeln och prästerna och längst ner
var alla andra. Efter industriella revolutionen försvann dessa stånd gradvis
och istället uppkom ett klassamhälle. Det hade nästan samma princip men den
enligt mig största skillnaden var att man kunde byta samhällsklass. När
samhället var uppdelat i stånd föddes man in i klassen och kunde inte göra
någonting för att byta klass. Det fanns tre övergripande samhällsklasser och
vilken samhällsklass man hamnade i berodde på hur mycket pengar man tjänade. De
som tjänade mest var ofta framgångsrika storföretagare eller handelsmän. de
ingick i den översta samhällsklassen, överklassen. Under överklassen fanns en
bred medelklass som ofta bestod av olika tjänstemän, poliser och militärer.
Beroende på hur mycket de tjänade klassades dem olika högt i medelklassen.
Tjänade man mer låg man närmare överklassen och tjänade man mindre låg man nära
arbetarklassen, som är den tredje samhällsklassen. Arbetsklassen utförde de
tyngre jobben, de byggde egentligen grunden för samhället.
Efter industrialiseringen valde de flesta att flytta
in till städerna. När de tidigare bott på landet hade de ofta bott många
släktingar på samma ställe, vilket ekonomiskt behövdes. När människor kunde få
bättre betalade jobb i städerna behövde inte familjerna vara lika stora längre.
Det var många som levde ensamma eftersom de inte längre var beroende av någon
annan. Att bo ensam funkade bra tills de på något sätt blev utsatt. Om de blev
arbetslösa, sjuka eller gamla så de inte längre orkade jobba längre uppstod
problem. Storbritannien var inte heller et välfärdssamhälle så om något
inträffade kunde skadan bli stor.
Franska revolutionen
Den franska revolutionen skedde i Frankrike och
varade i ungefär 10 år. Den startade år 1789 och slutade år 1799. Frankrike
hade enväldig monarki och folket var missnöjda med hur landet styrdes och vem
som hade makten. Hur samhället såg ut innan franska revolutionen hände hade de
sett ut sedan medeltiden. Samhället var uppdelat i tre samhällsklasser. Högst
upp var kungen, hans familj och håv. Sedan kom adel och präster. Längst ner
bönder och borgare. Adel och präster utgjorde en procent var. Resten av de 98%
var alla andra. Adel och präst var samhällets överklass. De hade mest
inflytande och behövde inte betala skatt. All skattebetalning kom från
bönderna. Vilken klass man tillhörde kunde man inte påverka, utan man föddes in
i de olika samhällsklasserna.
I vissa länder hade man istället 4 samhällsklasser.
Borgarna fick en egen klass. Till skillnad från bönderna var många borgare rika
och hade det bra ställt. De var ofta handelsmän eller hantverkare, yrken
förknippade med handel. I Frankrike hamnade borgarna i det sista ståndet, tillsammans
med bönderna. Då de hade stort ekonomiskt inflytande men inget politiskt
inflytande var de både missnöjda och arga. Jag tycker att deras missnöje blev
revolutionens startbränsle som tog den en lång väg. Jag tror inte att bönderna
hade drivit på eller ens startat denna revolution utan borgarna. Utan deras
pengar hade de inte haft samma förutsättningar för att kunna genomföra
händelsen. Men det orättvisa sätt de blev behandlade på kanske hade väckt en
aggression nog stark att starta revolutionen.
Frankrike var ett land som under den här tiden
krigade väldigt mycket, vilket kostade pengar. Tillslut var den kungliga kassan
tom. Det året drabbades Frankrike av missväxt. Kungen brukade ofta lösa det
genom att ta pengar från den kungliga kassan och köpa råvaror från andra
länder. Men då den var tom hade han inte möjlighet att göra det, vilket ledde
till att befolkningen drabbades av svält. Då folket redan var missnöjda tog de
inte denna händelse så positivt.
Marie-Antoinette var under denna tid fransk
drottning som höll stora lyxiga fester. Då folket samtidigt kämpade för
överlevnad blev de inte nöjda över detta. Hon blev som en symbol för
oansvarigheten och hur mycket pengar kungafamiljen spenderade på onödiga saker.
Detta ökade missnöjet ännu mer.
I den tredje samhällsklassen uppstod tankar om ett
annorlunda styrt samhälle utan enfaldig härskare. Borgarna drev ständigt på
dessa idéer.
År 1789 samlande kungen generalständerna i en typ av
riksdag. I denna riksdag fick adel, präst och resterande en röst var. Trots att
adeln och prästerna utgjorde en procent vardera av befolkningen och resten av
folket utgjorde 98% av befolkningen. På så sätt kunde adeln och prästerna
blockera ut tredje klassens röstning.
Då det tredje ståndet fått nog krävde de att en
förändring skulle ske. Men kungen hade inget intresse av att ge upp makten så
han sa bestämt nej. Det tredje ståndet bryter sig då ur generalständerna och
bildar ett eget parlament kallat nationalförsamlingen. Denna nationalförsamling
stormar Bastiljen som då var vapenförråd och fängelse. Datumet för denna
händelse som idag är Frankrikes nationaldag är den 14 juli, år 1789. Kungen föstod
att han var besegrad och gav motvilligt upp makten. På så sätt tar istället nationalförsamlingen
makten.
Efter det gick det dock bara utför. Inom
nationalförsamlingen gav man makten till en man som hette Robespierre. Eftersom
ekonomin var dåligt ställd centralstyrde han den. Han bestämde fastare rimliga matpriser,
på så sätt blev svält ett mindre problem, vilket egentligen enligt mig var ett
ganska dåligt beslut då han i princip använde pengar han inte hade. Han införde
även en hemlig inre polisstyrka vars uppdrag var att leta rätt ”inre fiender”.
Alla dessa avrättade han. Problemet var att resten av folket tog saker i egna
händer och avrättade personer som inte trodde på revolutionen. Totalt avrättades
omkring 40 00 människor inklusive hela kungafamiljen. Detta tror jag skapade en
rädsla hos folket. Då många var rädda för att bli avrättning tror jag inte de
vågade säga vad de tycker. Vilket är ganska ironiskt då det var en av de saker
de kämpade för. De kämpade även för att få bestämma vem som skulle ha makten. Men
jag tror många av rädsla inte uttryckte sig angående styret i landet. Frankrike
förklarade krig mot många länder och får då emot sig många europeiska
stormakter, som t.ex. vad som skulle bli Tyskland och Spanien. Revolutionen
spårade ur och blev grymmare. Då det gick väldigt långt tror jag tillslut folket
enades om att vissa saker som hände i landet var fel och stämde inte med vad de
från början kämpat för. Robespierre störtades och avrättades år 1794. År 1799
tog revolutionen slut då Napoleon tog makten. Han hade gjort stora militära
framgångar och var därför väldigt populär. Han utnyttjade populäriteten för att
kunna bli diktator.
Frankrike var tillbaka där de började med en
enfaldig härskare. Jag antar därför att vissa var missnöjda med det faktum att
de var tillbaka på ruta 1 igen. Men om vi idag kollar på hur den franska
revolutionen har påverkat samhället var det värt det hårda arbete de la ned.
I många europaländer uppstod nya revolutioner, ofta
drivna av borgarklassen. De flesta av dessa revolutioner lyckades. Ofta på grund
av att de som för tillfället styrde landet tillät revolutionen att hända.
Därför blev de inte lika extrema. I Frankrike fick folket strida hårt mot
kungen och adeln, därför blev den grymmare. Jag ser på dessa händelser som
dominobrickor. Efter det att den första fallit följer de andra med, tillslut
har nog många brickor fallit för att majoriteten av Europas länder ska ha
samhällen där folket får vara med och bestämma.
2. De
revolutioner jag känner till är franska, industriella och amerikanska. (F.I.A)
Jag känner även till den ryska och
den grekiska revolutionen
3. Imperialism och kolonialism är synonymer till
varandra. Det betyder att man på andras bekostnad försöker utöka sitt eget
territorium. Ofta genom erövring, krig eller övertagande.
4. Nationalism betyder att man har gemensamma
grundtankar och tankesystem för att stärka en nation förenad genom en flagga.
5. Demokrati betyder att all offentlig makt ska utgå
från folket. Ordet demokrati betyder folkmakt eller folkstyrelse. Alla får vara
med och bestämma och makten är inte enfaldig
6. Motsatsen till demokrati är diktatur. Ett exempel
på en diktatur är Nordkorea. I diktaturer är makten enfaldig och folket får
inte vara med och bestämma.
7. Rasism betyder att beroende på var man kommer
från eller hur man ser ut tycker man att människor är olika värda.
8. Kvinnorörelser är grupper med människor som
kämpar för kvinnans rätt i samhället. Kvinnor har under väldigt lång tid varit
förtryckta. Tidigare fick de t.ex. inte utbilda sig, författa och eller arbeta
utan skulle istället ta hand om hemmet. Under 1700-talet uppstod därför
kvinnoklubbar med mål att främja kvinnans position i samhället. Generella
tankar om att kvinnan skulle få mer rättigheter utvecklades. Kvinnoklubbarnas
tankar utvecklades under 1800-talet till drivande starkare åsikter om kvinnors
samhällsplacering. Generella tankar utvecklades till mer exakta åsikter. Då
fokus på att kvinnor skulle ha möjlighet att ärva, äga, utbilda sig och jobba
utanför hemmet. Klubbarna hade övergått till föreningar. John Stuart Mill var
en man som genom en bok han skrev lyckades på vissa män intresserade i kvinnornas
åsikter om jämnställdhet. Boken han skrev hette ”förtrycket av kvinnorna” som förklarade orättfärdigheten.
År 1920 övergick åsikterna till krav. Rörelser som
på olika sätt framförde kraven bildades. Året därpå fick kvinnorna officiellt
röstrött, vilket var en stor och viktig händelse. De flesta hade då förstått
hur orättvist kvinnorna behandlas. Idag finns det ett överbegripande begrepp
som sammanfattar viljan att kvinnor ska ha samma rättigheter som män. Begreppet
kallas feminism och blev den ledande ideologin.
9. Det var under 1800-talet genom idéer om hur samhället
ska vara den politiska ideologin växte fram. De tre största politiska
ideologerna under den här tiden var konservatismen, liberalismen och
socialismen. Konservatismens grundtanke är att man ska bevara det gamla
samhället, kyrkorna och kungen. Liberalismen ville ha högre frihet. Alla skulle
ha rösträtt och yttrande och tryckfriheten var väldigt viktig. Vad som dock
stod i fokus var individens frihet. Socialismen handlade mycket om att dela med
sig och gemensamt ägande. Man satte arbetarnas rättigheter i fokus och det
byggde mycket på att man som grupp löser problem bättre än som individ.
Den franska revolutionen kan man säga styrdes av
liberalismen. Folket ville ha frihet och rättigheter. Man ville inte ha en
enfaldig maktinnehavare utan ville göra sig av med framförallt kungens,
prästernas och adelns makt.
Då konservatismen ville bevara det gamla var de
konservativa emot revolutionen. De såg inget fel med att vissa hade mer makt än
andra och ansåg att en revolution var fel. De konservativa var ofta rika och
hade makt då de ofta ingick i överklassen. Många av dem var rädda att tappa den
makt de hade. De ville behålla sin överklass i samhället och var rädda att samhällsklassvis
puttas ner om revolutionens åsikter gick igenom.
Socialismen var mestadels inställd på arbetarnas
villkor. Det var inte ovanligt att jobba upp till 16 timmar, de ville ha bättre
villkor.
10. Det svenska välfärdssamhället växte fram under
början av 1900-talet. Det började med att A-kassa, folkpension och 8 timmars
arbetsdag infördes till samhället. Var man arbetslös skulle man få pengar från
A-kassan för att klara sig. Då man blir gammal och inte längre orkade jobba
fick man pengar genom folkpension. Detta utvecklades under 50 och 60 talet i
form av barnomsorg, sjukvård och pension. För att finansiera detta höjde man
skatten. Grundtanken bakom var att hjälpa de utsatta och få den hjälp man
behöver. Idag är den svenska välfärden mer fri. När man bor i ett
välfärdsamhälle har man ett skyddsnät redo att dämpa ens eventuella fall runt
sig hela tiden.
11. I Sverige finns det 5 minioriteter. Judar,
samer, tornedalingar, romer och sverigefinnar. I en minioritet har man en
samhörighet. Ofta kulturell, språklig eller en vilja att ha kvar sin identitet.
De flesta av dessa minioriteter har någon gång blivit förtryckta då de inte
efterliknar ”den ideala svensken”. Detta hör ihop med rasism. I dagens samhälle
är detta dock mer jämnställt.
