Beowulf

                                    Beowulf reflektion

I klassen har vi läst en bok som heter Beowulf. Det här är vad jag tyckte om boken.

Det budskap jag tror att författaren vill förmedla är att man ska ansluta sig till det goda. Oavsett hur liten chans den goda sidan har lyckas de ändå på något sätt slingra sig igenom och överlista de onda. Allting blir tillslut bra, bara man inte ger upp. Men jag tror också att författaren vill få fram att ondskan alltid kommer finnas. Även om man besegrar en ond person eller sak betyder det inte att man besegrat ondskan själv.

Författaren till boken hittade inte på denna berättelse själv, utan skrev sin tolkning av en historia som redan har funnits väldigt länge. Därför tror jag att han inte tänkte så mycket på vad han vill att läsaren ska känna när man läser boken. Jag tror att vad han tänkte mer på som också var en av de anledningarna till att han skrev boken är att han ville att denna historia ska leva kvar. Han kanske hade ett stort intresse för berättelser som Beowulf och inte ville att den skulle dö ut. Han lyckades bra tycker jag.

Den som har skrivit denna version av Beowulf heter Robert Nye. Han föddes i England år 1939.

Boken som Robert skrev publicerades på engelska år 1968. Under 60-talet hände många viktiga och stora händelser. Som t.ex. att Beatles slog igenom och att berlinmuren byggdes. Men den största händelsen som hände samma år boken släpptes tycker jag är att Martin Luther King dog.

Martin Luther King var en afroamerikansk man som kämpade för fred och rättvisa. Speciellt rättvisa mellan vita och svarta. På 1950-talet fick han sitt genombrott som ledande medborgarrättskämpe när han protesterade mot att svarta inte hade samma rättigheter som vita i Alabama. Denna protest ledde till att en domstol förklarade att denna diskriminering var olaglig. Denna dom fastställdes senare av den högsta domstolen i USA. Martin Luther King fick mer stöd varje år, till och med av de vita. Han mördades den 4 Juli 1968. Han blev träffad av ett gevärsskott i huvudet när han stod på en balkong i Memphis.

Martin Luther King medförde en stiftning av lagarna i USA. De svarta fick mer rättigheter och fick säga till om politiken.

Boken hade ganska många miljöbeskrivningar. Den miljöbeskrivning jag gillade mest lyder så här:

”Träsket var vilt och vidsträckt. Det beredde ut sig så långt ögat kan nå. Himlen där ovanför var grå. Solen var dyster och kraftlös. Det var ett dött landskap. Beowulf red på en av de hästar som Hrodgar hade givit honom den var vit med svart man. Han tog sig försiktigt fram och följde långsamt spåret. Hans krigsmän höll sig bakom honom. Han hade aldrig tidigare varit på en så tröstlös plats. Vinden var svag och suckade i vassen. Inga fåglar sjöng. Till och med ljuset verkade flyktigt som om det var en objuden växt på blixtvisit.”

Författaren har lagt ner ganska mycket arbete på att beskriva de olika personerna och karaktärerna i boken. Vilket gör att boken blir mer intressant och det blir lättare att få upp bilder i huvudet. Den personbeskrivning jag gillar mest är nog denna

”Beowulf var ung, men han hade redan blivit ryktbar för att han var så god och så modig. Han var under medellängd; han såg faktiskt längre ut när han satt än när han stod, eftersom han var bredbröstad och bredaxlad medans hans ben var korta. Han hade rakt brunt hår och starka handlede. Folk tyckte det var svårt att säga vad det var som var minnesvärt eller märkvärdigt med hans ansikte – men alla mindes det.

Jag tycker den beskrivningen gav mig en väldigt klar och tydlig bild i mitt huvud av Beowulf. Jag gillar också Beowulfs karaktär och jag tycker nästan att hans fysiska utseende speglar hur han är som person. Författaren beskrev hur man kom ihåg hans ansikte för att det var någonting speciellt eller märkvärdigt med det, tycker jag man kommer ihåg hans personlighet.

Beowulf är en klassiker som har funnits och berättats väldigt länge. Jag tycker mer om böcker som är skrivna mer i nutid. Vissa ord och meningar var svåra och förstod jag inte, men jag tycker ändå att boken var ganska bra. Det var spännande och mycket saker hände, det blev aldrig dötid. Jag gillade också karaktärerna väldigt mycket. Speciellt Beowulf. Men jag hade hellre läst en annan bok. Jag kände mig inte motiverad till att fortsätta läsa vilket jag tycker man ska när man läser en bok.

Livsfrågor

Varför finns jag till?

Hur jorden skapades kan ingen säga. Men beroende på vad eller vem man tror på tror alla olika. Jag tror att jag finns till för att jag kan bidra till denna värld på ett sätt som den behöver. Att alla människor finns här av en anledning. Jag tror att världen behöver alla sorts människor för att ha en jord som är balanserad. Det jag kommer att åstadkomma genom hela min livstid bidrar på något sätt till allas vardag. Trots att jag bara är en liten människa som om man tänker på hur många människor som finns på jorden nästan ingen känner till kan ändå jag förändra denna jord utan att jag och alla andra vet om det. Jag tror också att vi människor fick både bra och dåliga sidor av en anledning.

Varför drabbas jag av sjukdomar och olyckor?

Jag tror att jag drabbas av sjukdomar och olyckor på grund av slumpen och karma. Men jag tror också att några av de olyckor som händer är för att det måste finnas en sorts balans mellan de levande och de döda. Men att det är slumpen som avgör vem som kommer drabbas. Men jag tror att om man har varit en väldigt snäll och god person kan man skonas från en olycka som egentigen annars hade hänt. Men om man har varit elak och mindre god kan en hemsk olycka hända fast det egentligen inte hade hänt. Fast jag tror också att med vissa saker spelar varken slumpen eller karma någon roll. Ibland kan man helt enkelt bara ha otur.

Vad händer efter döden?

Det finns såklart ingen som kan säga exakt vad som händer efter döden. Vad man tror kan vara olika från person till person men jag tror att man antingen återuppföds eller hamnar hos den gud man tror på.

Vem bestämmer över mitt liv?

Jag tror att jag bestämmer över mitt liv för stunden, men att vad jag än gör ändå kommer hamna på samma plats i slutändan. Så att vilka vägar jag än väljer kommer ändå leda till samma mål.

Finns det en högre makt i universum?

Inom alla religioner säger de att det finns högre makt i universum. De har en eller flera gudar de tror på. Jag tror att det kanske finns högre makt i universum. Om det finns så tror jag inte att det är en person eller en gud som har den här makten. Jag tror mer att det i så fall är någon sorts ”osynlig kraft” eller någonting som sätter saker i rörelse. Som håller balanden mellan de levande och de döda, som står bakom all karma och som har hand om en efter man har dött. Eller att det är naturen själv som skapar balansen och håller allt på sin plats på jorden.

Vilka likheter finns mellan de olika skapelseberättelserna? 

En likhet som jag ser är att i alla skapelseberättelser är att världen är skapad av en eller flera gudar. Guden eller gudarna skapade stegvis jorden och skapade sedan en kvinna och en man. Sen har judendomen, kristendomen och islam samma skapelseberättelse. Inom alla skapelseberättelser skapade guden jorden och människorna stegvis och alla ville att människorna skulle styra vår planet.

Vilka skillnader?

Enligt judendomen, kristendomen och islam är det bara en gud som skapat jorden och människorna men i den hinduistiska skapelseberättelsen är det två gudar som skapat oss. Buddhisterna säger att världen alltid har funnits fast i olika skepnader, vilket skiljer sig från de andra. Buddhisternas säger också att kraften i karman hos de varelser som befolkat det utplånade universum kan inte upphöra att verka. Jag tycker att buddhistens skapelseberättelse skiljer sig mest från de andra. Den är ganska svår att förstå och fokuserar mycket mer på karma än de andra skapelseberättelserna.

Vad är människans roll på jorden enligt skapelseberättelserna? Vad tror du själv?

Människans roll på jorden enligt skapelseberättelserna är att människorna ska råda över guds skapelse. En eller flera gudar skapade jorden och satte dit människorna för att styra över den. Jag tror som skapelseberättelserna säger. Att fast att vi inte ska råda över någon guds skapelse utan över någonting annat som skapat jorden.

Ser du någon skillnad eller likhet mellan de religiösa skapelseberättelserna och den naturvetenskapliga?

Jag ser flest skillnader tycker jag. I den naturvetenskapliga skapelseberättelsen har både jorden och vi människor utvecklats väldigt mycket under en väldigt lång tid. I de religiösa skapelseberättelserna är vi människor redan färdigutvecklade och var en av de första levande varelserna på jorden. Jorden såg också ut ungefär som den gör idag och gick inte igen en lång process av utvecklig och förändringar som den har gjort enligt den naturvetenskapliga skapelseberättelsen. De religiösa skapelseberättelserna tror alltså att det är en gud som har skapat oss människor och jorden medan naturvetenskapliga tror att det är naturen som själv utvecklats och skapat oss.

Hur tänker du just nu att du vill leva för att ditt liv ska kännas meningsfullt?

Jag vill fylla varje dag med både saker och personer som jag älskar. Om man lever i nuet tror jag man kan fylla vardagen med lite roligare och mer meningsfulla saker. Dagen imorgon kommer ändå, men dagen idag kan du aldrig få tillbaka eller leva igen.

Vad gör dig glad och lycklig?

Jag blir väldigt glad när jag klarar någonting jag länge velat klara och försökt, när jag spenderar tid med mina kompisar eller när jag dansar.

Vad betyder fatalism och predestination?

Fatalism betyder att man tror på ödet och predestination betyder att man tror att allting är förutbestämt.

Tänk om allt är förutbestämt, vad skulle du tycka om det?

Jag tycker inte det hade varit så roligt. Då skulle oavsett vad jag gör inte ändra någonting i mitt liv. Om allting var förutbestämt skulle livet kännas meningslöst för jag skulle i slutändan hamna på samma plats vad jag än gör.

Tänk om allt bara händer av en slump? Vad skulle du tycka om det?

Jag tycker att det skulle vara både bra och dåligt. Det hade varit bra för att man då har möjlighet att ändra på sitt egna liv. Man kan vara säker på att ens fria vilja verkligen är fri och man kan jobba sig till fördelar. Men jag hade också tyckt att det var dåligt eftersom dåliga saker kan hända vem som helt. Även om man bara hade varit snäll och en väldigt god människa kan man råka ut för en hemsk olycka.

Varför tror du det finns ont i världen? Vad säger världsreligionerna om ont och gott?

Jag tror att det finns ont i världen eftersom det goda finns. Om alla människor skulle vara goda tror jag faktiskt inte att världen skulle fungera. Jag tror att det måste finnas en sorts balans mellan det onda och det goda. Världsreligionerna säger att man ska vara snäll mot andra och inte elak och dum. Om man varit snäll får man det bra efter döden men om man inte varit snäll får man det sämre.

Vad är Teodicéproblemet?

Teodicéproblemet handlar om att Gud är allsmäktig och god så hur kan ondska sjukdomar och lidande existera? Gud både vill och kan göra gott men låter ändå de dåligt som finns i världen idag existera.

Vad tror du händer efter döden?

Jag tror precis som buddhisterna och hinduismerna, att man återuppföds.  Jag tror att det är karma som bestämmer vad man ska återuppfödas till. Om man har gjort bra saker i sitt liv och varit snäll mot andra kan man återuppfödas till en ny människa. Men om man har varit elak och skadat andra människor återuppföds man till t.ex. ett djur eller en insekt. Eller så tror jag att man återförenas med den gud man tror på. Inom kristendomen, judendomen och islam tror man att man antingen hamnar i himlen eller i helvetet. Men jag tror att om gud existerar så skulle han inte skicka någon till helvetet. Gud ska vara god och snäll så det känns inte som om han skulle skicka någon till ett brinnande hemskt helvete. Om man känner att man inte riktigt är klar med sitt liv och inte känner sig redo att dö kan ens ande leva vidare medan kroppen dör.

Vad är synen på livet och döden i de olika religionerna?

Hinduismen och Buddhismen tror på återfödelse efter att man har dött. De säger att om man har varit en snäll och god människa återföds man till någonting bra men om man har varit elak återföds man till någonting dåligt. Inom kristendomen, judendomen och islam tror man att om man varit en god människa hamnar man i himlen men om man har varit en dålig människa hamnar man i helvetet.

Har vi många möjligheter att påverka vårt liv?

Jag tror att vi har möjlighet att påverka vårt eget liv. Jobbar man hårt kommer det ge igen i slutändan och jobbar man mindre bra kommer det också ge igen i slutändan.

Nämn några personer som du uppfattar som betydelsefulla i olika religioner och varför?

Jag tycker att den guden som är mest betydelsefull i de olika religionerna är gud. Eftersom gud är den enda guden som judendomen, islam och kristendomen tror på. i buddhismen tror jag att Buddha är den mest betydelsefulla personen eftersom hela religioner härstammar från honom. Jesus tycker jag uppfattas väldigt betydelsefull eftersom vi har högtider vi firar för att hedra honom. Det sägs att Salomo byggde det heliga templet i Jerusalem vilket är väldigt viktigt för bl. a Judendomen, så han verkar också vara väldigt betydelsefull.

Hur tror du att din framtid kommer se ut?

I nuläget tror och hoppas jag att min framtid kommer bli ganska ljus. Jag vill gärna gå ett gymnasium med dans som spets eller samhällslinjen. Jag kommer förmodligen ha en bra och lycklig familj och bo i ett ganska stort hus. Jag vill gärna jobba inom dans eller bli åklagare.

Vilka är de tio budorden? Vilka tycker du bäst om/minst om?

1.      Du skall inga andra gudar hava vid sidan av mig.

2.      Du skall inte missbruka Herrens, din Guds namn, ty Herren skall inte låta den bli ostraffad som missbrukar hans namn.

3.      Tänk på vilodagen så att du helgar den.

4.      Hedra din fader och din moder för att det må gå dig väl och du må länge leva i ditt land.

5.      Du skall inte dräpa.

6.      Du skall inte begå äktenskapsbrott.

7.      Du skall inte stjäla.

8.      Du skall inte bära falskt vittnesbörd mot din nästa.

9.      Du skall inte ha begärelse till din nästas hus.

10.  Du skall inte ha begärelse till din nästas hustru, ej heller till hans tjänarinna, ej heller till något annat som tillhör din nästa.

De budordet jag tycker har mest vett i det är ”du ska inte dräpa”. Att döda någon är alltid fel.

Jag tycker minst om ”du ska inga andra gudar hava vid sidan av mig”. Jag tycker man ska få vara kristen men ändå tro på en annan gud. Jag tycker valet av vilka eller vilken gud man tror på ska vara fritt.

Är det fel att ljuga? Varför, varför inte?

Jag tycker att det är fel att ljuga eller undanhålla sanningen. Om en annan människa får reda på att man har ljugit kan den tappa tillit till den personen. Att ljuga kan på många sätt såra en annan människa. Men det finns någonting man brukar kalla för en vit lögn. En vit lögn är en lögn som påverkar en människa på ett mer positivt sätt. Små vita lögner tycker jag kan vara okej ibland men om det handlar om större eller mer allvarliga saker tycker jag inte man borde använda någon slags lögn överhuvudtaget.

Vad betyder monoteism, polyteism, panteism och ateism?

Monoteism betyder att man bara tror på en gud. De som tillhör religionerna judendomen, kristendomen och islam är monoteismer eftersom de bara tror att det finns en gud och inte flera.

Polyteism betyder att man tror på mer än en gud. Hinduismer är polyteismer, exempel på hinduistiska gudar är Shiva och Kali.

Panteism betyder att man tror att gud finns överallt. Till skillnad från de västerländskta kristna som tror att gud finns i himlen medan vi människor finns på jorden. Panteister tror att en människa kan möta gud nästan var som helst. T.ex. i ett heligt träd eller i en flod och att allt har en sorts gudomlig kraft. De tror att allting har en egen själ med egna tankar och känslor. De kan tro att t.ex. en sten eller en bok är besjälad. Jag tror däremot inte som panteisterna. Det känns lite konstigt att t.ex. ett bord kan ha egna tankar.

Ateism betyder att man inte tror på någon gud alls. Man kan ha många anledningar till att inte tro på en gud. T.ex. kan man tycka att det finns nog med bevis för att gud inte kan existera.

Vad är new age?

New age betyder att man tro på t.ex. änglar, älvor, troll osv.  New age är ingen religion. Jag tror inte på new age däremot.

Vad är astrologi, nummerologi och kinesisk astrologi? Ge något exempel.

Astrologi syftar till att finna samband mellan händelser och placeringar bland himlakropparna. De som tror på astrologi tror att våra liv kan speglas fysiskt av himlakropparnas lägen. Ett horoskop berättar med hjälp av planeterna vad som kommer hända den närmaste tiden. De tror att man me hjälp av planeterna eller ett horoskop kan se in i framtiden.

Nummerologi betyder att man tror att olika siffror kan vara heliga eller ha en betydelse. Vissa tror att 666 är numret för djävulen. Nummer 1 symboliserar något nytt, ny början och nummer 5 symboliserar omvandling och förändring.

Den kinesiska astrologin är ganska likadan som den västerlänska astrologin. Men den kinesiska använder sig av måncykeln istället för planeternas rörelse. Varje måncykel består av tolv månader plus en extra månad var trettonde cykel. Det är därför det kinesiska nyåret aldrig infaller på samma dag.

I Sverige är vi mer van vid den västerlänska astrologin. I den finns stjärntecken som Vattumannen och fiskarna men kinesernas stjärntecken skiljer sig. Exempel på stjärntecken de har är ormen och geten.Till skillnad från den västerländska astrologin, som bygger på solens och stjärnornas rörelse, använder sig kineserna av måncykeln. Varje måncykel består av tolv månader, plus en extra månad var trettonde cykel, vilket innebär att det kinesiska nyåret aldrig infaller på samma dag.

Tetra pak

                     

Idag använder vi tetra pak i princip varje dag. Jag använder både mjölkpaket och yoghurtpaket varje morgon.

De som står bakom denna geniala uppfinning är två män som heter Ruben Rausing och Erik Wallenberg.

Enligt www.svd.se var det bara Ruben som var uppfinnaren av tetra paket. Men jag valde att söka fakta från andra hemsidor också, och fick då veta med hjälp av http://www.tekniskamuseet.se/ att Ruben inte var den enda personen bakom Tetra paket. Med hjälp av www.prv.se och http://www.dahlstiernska.se/ fick jag bekräftelsen att Erik Wallenberg också står bakom. Den källa jag uppfattade som mest trovärdig var http://www.tekniskamuseet.se/ så jag hämtade mestadels av den fakta jag samlat därifrån.

Ruben föddes nära Helsingborg i Sverige år 1895 och dog 1983. Erik föddes i sala 1915 och dog 1999. År 1929 grundade Ruben och en man som hette Erik Åkerlund ett förpackningsföretag som hette Åkerlund & Rausing. Deras första produkter var påsar som innehöll socker eller mjöl. Påsarna rymde 2 kilo. jag antar att de hade så stora förpackningar eftersom det gick åt mindre material då, men jag tycker det hade underlättat för kunden om förpackningarna var mindre. Eftersom kunden då kunde välja mer hur stora mängder den ville ha. Efter ett tag blev Ruben ensam ägare av företaget och det var då han började fundera på att utveckla hans förpackningar. I Sverige såldes mjölken fortfarande i lösvikt. Ruben ville att alla produkter redan skulle vara färdigpackade i framtiden. Om jag hade levt under den tiden hade jag nog också tyckt att färdigpackat var mer praktiskt och enklare.

Han ville skapa en billig engångsförpackning för mjölk gjord av papper som inte skulle läcka. Det skulle heller inte gå åt mycket material vid tillverkningen.

Erik Wallenberg var då en ung laboratorieassistent som sedan tog över företaget när hans chef var kallad till kriget. När Wallenberg satt hemma sjuk en dag kom han på hur han skulle skapa tetra paket efter mallen Ruben hade skapat. Av bara ett enda pappersstycke skapade han en pyramidformad liten förpackning han fyllde med mjölk. Precis som Ruben ville var den billig, lätt att skapa och snål på material. När Rausing såg Wallenbergs design på tetra paket blev han väldigt imponerad och tog patent samma år. Men det var bara Rubens namn som var underskriviet och inte Wallenbergs.

Ruben blev åter chef och bytte namn på företaget till Tetra Pak år 1950. Efter det såldes förpackningarna i över 57 länder och Ruben blev en av Sveriges rikaste män. Men Erik Wallenberg fick bara några tusenlappar.

Jag tycker att Ruben egentligen bara utförde 50 % av arbetet men blev känd som ensam uppfinnare av Tetra Paket endast eftersom han bara skrev sitt eget namn på patentansökan. Det tog flera år innan Erik Wallenberg fick erkännande för uppfinningen. Då fick han ingenjörsvetenskapsakademiens stora guldmedalj.

Vad Ruben gjorde tycker jag var en väldigt självisk handling. Vem som helst kan komma på en bra idé men det svåra är att skapa produkten utifrån de krav man har. Jag tycker att Eriks 50 % av arbetet var den svårare delen och därför förtjänar mer beröm än Ruben. Det är också konstigt att Ruben inte lyfte fram Erik efter han hade blivit känd, utan behöll titeln som ensam uppfinnare. Det känns som om Erik uppmärksammades ännu mer efter han hade dött. Vilket är tråkigt för att han själv inte kan se vilken uppskattning han på senare tid fått.

Som jag tidigare skrev använder vi idag tetra paket nästan varje dag. Men tetra paket vi använder idag ser lite annorlunda ut jämfört med Wallenbergs och Rausings paket. Nu har tetra paket en mer rektangulär form men är fortfarande baserat på deras design och idé.

Jag tycker att tetra paket har underlättat för människan. Tidigare behövde människan släpa på en tung bleckflaska som de fyllde mjölken i. I butiken förvarade de mjölken i stora stålmjölkflaskor och det krävdes arbetskraft där hela dagen. Idag behövs det inte lika många som arbetar med mjölken och eftersom det bara är små paket behöver de inte arbeta lika mycket fysiskt. Den som köper mjölken behöver inte heller anstränga sig lika mycket. Man behöver inte bära allting på en gång och eftersom paketet väger mindre än bleckflaskan blir det också lättare. Tetra paket har gjort vardagen lite enklare både för säljarna och köparna.

Idag är tetra paket också väldigt miljövänligt. Tetra pakets miljöarbete handlar idag om dessa frågor:

·         Vilka råvaror använder vi?

·         Vilken miljöpåverkan har våra produkter under sin livstid?

·         Vad händer med våra förpackningar när de är tömda?

Jag tycker det är en bra metod att utgå efter frågor. Jag tror att man då lägger mer tankar på miljön än man gör annars. 

Johanna

Johanna sitter med benen korsade på en parkbänk mitt i centrum. Hennes blonda hår svajar i vinden och hennes gröna ögon glittrar i solen.  Johanna har på sig en vit lång vacker klänning. Hon har inga skor på sig eftersom hon inte tycker det är nödvändigt längre. Eftersom det är fint väder ute är dagen full med liv och rörelse. Barn jagar varandra skrattande och kärlek svävar i luften. Egentligen borde hon vara glad och le som de flesta, men hon ser saker som andra inte ser.

På parkbänken bredvid hennes sitter en liten flicka med en blå klänning ensam. Kollar man noga på hennes ansikte kan man se att hon har gråtit. Flickan kollar med ledsna och intensiva ögon mot en grupp tjejer som står några meter ifrån henne. Tjejerna står i en grupp och pratar, då och då skrattar de till och slänger deras blonda hår över axeln medan de fiskar upp en fickspegel ur deras dyra handväskor. Johanna försöker ge den ensamma flickan ett tröstande leende men hennes ögon är fastlimmade vid gruppen med tjejer.

Plötsligt kommer en man i 40 årsåldern och sätter sig bredvid henne. Hans kläder och skor är slitna och trasiga och han ser både trött och sorgsen ut. I handen håller han en smutsig tidning med gårdagens datum på den.

Johanna sätter en hand på hans axel och viskar ”det kommer bli okej” i hans öra. Men mannen varken ser eller hör henne. Han sitter djupt försjunken i sina egna tankar och rullar hans såriga tummar snabbare och snabbare.

Efter ett tag reser han sig upp och går iväg med ett hängande huvud och släpande steg.

Då börjar en annan man gå mot parkbänken Johanna sitter på. Han är på väg rakt emot henne. Innan han sätter sig kollar han inspekterande på platsen Johanna sitter på och sedan sätter han sig rakt på henne. Han ser henne såklart inte och känner henne inte heller, han vet inte ens att hon är där. Johanna är van, det har hänt tidigare.

Hon reser sig upp och går några steg fram. Sedan fäller hon ut hennes stora änglavingar vita som snö. Hon kollar sig runt en sista gång innan hon flyger upp mot himlen och återvänder hem igen. 

Rättegångsprocess

Jag borrar in mina händer i hårbottnen och börjar springa mot väggen. Huvudet träffar först och jag faller ner i en hög på golvet. Smärtan dunkar i huvudet. Jag tillåter mig själv att gråta men det kommer inga tårar, jag försöker skrika men min strupe blockar ut ljudet.

Jag tror jag håller på att bli galen, om jag inte redan är det.

Vad har hänt med mig? Alla saker jag har gjort och alla konsekvenser det i sin tur lett till

Men vad som skrämmer mig mest är att jag inte ångrar vad jag har gjort. Endast att jag lämnade så tydliga spår.

Dagen det hände innehöll ganska mycket alkohol. Allting är väldigt suddigt förutom själva dråpet, som jag kommer ihåg i minsta detalj. Sprit i så stora mängder som jag hällde i mig den kvällen tog fram ett monster som låg gömt djupt inom mig jag inte visste existerade. Hon provocerade. Det började med endast blickar, sedan kom hon fram och sa några snäsiga kommentarer. Jag byggde upp en ilska inom mig och tillslut kunde jag inte hålla emot mer.

När baren endast innehöll en full bartender, flickan, hennes kompis som för tillfället var på toaletten och jag puttade jag henne så vi var lite avsides och sedan rent av kastade jag mig över henne.

Vi for ner i marken med en hård smäll. Med knutna nävar måttade några hårda slag i ansiktet och rev henne över armarna. Adrenalinet pumpade i mina muskler. Hon skrek för full hals och försökte putta bort mig men jag var starkare. Jag kunde inte sluta, varenda del av min kropp sa åt mig att fortsätta. Flickan kämpade hårt för sitt liv. Trots att jag höll i henne och slog väldigt hårt lyckades hon få till några slag på min käke och mina armar. Men efter ett extra hårt slag rakt i ansiktet hade jag lyckats slå henne medvetslös. Allt jag kunde tänka på var att jag var tvungen att avsluta det jag påbörjat. Till höger om mig och flickan hittade jag en tom ölflaska. Mina händer skakade när jag sakta tog upp den. Jag tog ett stadigt grepp om skaftet och andades några djupa andetag

– måste avsluta, mumlade jag tyst medan jag kollade på flickan.

Hon blödde ur både näsa och mun och hela hennes ansikte var svullet och sönderslaget. Jag grep mina händer hårdare runt skaftet medan jag höjde armen högt upp i luften. Efter några mer djupa andetag slog jag henne så hårt jag kunde i tinningen. Flaskan gick sönder och det gröna glassplittret täckte hennes ansikte och kropp. Det sprutade blod från där flaskan träffade och hon låg livlös på golvet.

Vad hade jag gjort? Hon hade i princip inte gjort mig någonting och jag dödade henne.

Med skakande andetag satte jag mina händer mot flickans hjärta. Jag kunde inte känna några hjärtslag. Ett tag bara satt jag där och kollade på henne, väntade på att hon skulle röra på sig. Men hon låg lika still som tidigare. Jag reste mig upp och sprang ut från baren. Chansen att jag skulle komma undan var mycket liten men jag gjorde ändå ett försök. Tankarna snurrade i huvudet när jag sprang genom staden. Jag visste inte vad jag skulle göra eller vart jag skulle gömma mig. Fortfarande lite berusad irrade jag runt tills polisbilarna hittade mig.

När poliserna fick syn på mig försökte jag inte springa därifrån. Jag var utmattad, hungrig och törstig så jag gick mot polismännen med armarna sträckta ut i luften. 

När jag kom in i bilen brast det. Tårar började rinna ner för mina kinder och jag försökte inte stoppa dem. Men det skrämmande var att jag inte grät på grund av skuld, jag grät eftersom jag inte kände någonting. Jag ångrade inte att jag dödade henne men önskade också att jag inte gjort det.

När vi kom fram sattes jag i en cell. Jag fick sitta anhållen i alla 4 dagar, mer än så får man inte sitta. De 4 dagarna var fulla med förhör. Polismännen frågade frågor som ”hur mycket drack du den kvällen?”, ”kom du dit ensam?” och ”vems blod hade du på din tröja?”. Jag valde att blanda lite sanning med lite lögner.

Vid en häktningsförhandling bestämde åklagaren att jag fick stanna kvar i häktet för att jag inte skulle undanröja bevis eller skada fler innan min eventuella rättegång.

Förundersökningen tog några dagar och sedan beslutade åklagaren att åtal skulle väckas eftersom det fanns nog mycket bevis för att jag låg bakom dråpet. Därför tog åklagaren över förundersökningen ganska snabbt. Om brottet hade varit mindre allvarligt hade polisen varit i befäl lite längre.

Efter det gick det några veckor och sedan var det dags för min rättegång. Jag gick in i rummet och satte mig på en stol bredvid min försvarsadvokat. Hon hette Monica Bengtsson, var en smal och blond kvinna på omkring 30 år. Hon gav mig ett stelt och ganska nervöst leende medan hon skrev något på hennes telefon.

Mitt emot mig på andra sidan av rummet satt målsägaren. De vill säga den som blivit utsatt för brottet. Eftersom jag dödade flickan så var det en lite äldre kvinna jag skulle gissa var hennes mamma som satt där istället. Bredvid henne satt åklagaren och ett målsägandebiträde som skulle hjälpa henne under rättegången.

Mellan oss två i mitten av rummet satt domaren och hans nämndemän. Nämndemännen är personer som ofta kommer från ett politiskt parti och inte har en juridisk utbildning. De ska komma med sunt förnuft till domaren.

Rättegången började med att domaren presenterade målet och sammanfattade varför vi var där. Sedan gav han ordet till åklagaren.

Åklagaren berättade att vittnen hade sett mig springa ifrån krogen med min tröja full av flickan jag dräptes blod. Mina fingeravtryck fanns på flaskan jag slog henne med och mina knogar var såriga efter knytnävsslag. Efter den sakframställningen skulle det vara väldigt svårt att bortförklara allting. Så jag valde att skylla allt på självförsvar. Jag sa att det var hon som han hade kastat sig över mig och börjat dela ut slag i mitt ansikte. Men att en flaska kom rullandes mot mig och jag slog henne hårt i huvudet.

Men efter några sekunder förstod jag att det förmodligen var den dummaste lögn jag någonsin sagt. Vilket åklagaren också förstod.

Hon frågade varför jag inte hade några synliga slag i mitt ansikte men flickan som dog hade flera.

Jag visste inte vad jag skulle svara, så jag bara stirrade på Monica som inte gjorde någonting.

Vid den här delen av en rättegång borde försvarsadvokaten beskriva sin bild av händelsen och åtalade de vill säga min eventuella roll. Men det gjorde inte min advokat. Jag blev riktigt sur och spände ögonen i Monica

När hon inte sa någonting gick vi vidare till nästa steg i rättegången.

Det var dags för vittnen att berätta vad de hade sett. Efter att det första vittnet hade lagt ed kom han in och satte sig på en stol. Det var bartendern från baren. Han berättade att han hade sett både mig och flickan jag dödade i baren. Men han hade tuppat av och inte sett någonting från själva dråpet.

När det var dags för nästa vittne att berätta vad hon såg fick jag gå ut ur rummet. Vittnet ville inte ha mig närvarande. Jag fick gå till ett annat rum och lyssna vad de sa genom en mikrofon. Det kallas medhörning. Trots att vittnet hade avlagt ed satt jag och hoppades på att hon skulle begå mened. Det vill säga ljuga eller undanhålla någonting medvetet. Men chansen att hon skulle göra det var ganska liten. Hon skulle förmodligen inte försvara en främling som dödat någon och själv riskera att få fängelsestraff för det. Tjejen bakom mikrofonen berättade att hon hade sett mig springa ut från baren med min tröja full av blod. Tiden jag sprang ut matchade med tiden flickan dog.

Jag vet inte om polisen utförde en personundersökning på mig, men även om de hade gjort det hade de inte hittat någonting. Mina föräldrar hade genom alla tider varit stolta över mig och jag gick ut skolan med bra betyg. Jag hade aldrig varit i trubbel eller haft kontakt med polisen tidigare. Med trevliga föräldrar hade jag en bra uppväxt och bor i en liten lägenhet några mil ifrån dem. Det enda de kanske skulle reagera på var att jag varit mobbad i skolan under ganska lång tid.

Men innan det var dags för åklagaren att lägga fram sin bild av vad som hänt igen så erkände jag allt. Jag orkade inte mer och ville inte dölja mer sanning. Jag berättade att det var jag som dödade henne men att det var ett dråp. Att hon provocerade fram min ilska och att jag inte kunde hålla igen.

Både åklagaren och min advokat såg lite chockade men ändå nöjda ut.

Åklagaren berättade vad som hade hänt och sa att han tyckte att jag borde få sitta i fängelse i 8 år. Eftersom jag dödade henne på ett väldigt våldsamt sätt, sprang från polisen och undanhöll sanningen.

Men då kom faktiskt Monica till undsättning. Hon reste sig upp och sa att hon tyckte straffet var för högt. Eftersom jag aldrig tidigare varit i kontakt med polisen och var ganska ung borde jag endast få 6 eller 7 år. Domaren gav henne ett litet leende och sedan fick vi gå ut.

Det var bara domaren och nämndemännen kvar i rummet. De skulle göra en enskild överläggning, det vill säga tillsammans besluta om domen.

När vi gick in i rummet igen berättade domaren att jag skulle få sitta i fängelse 6 år.

Nu hade jag och Monica 3 veckor på oss att överklaga domen, om vi ville. Men jag var ändå nöjd med att jag fick 6 år så vi valde att inte göra det.

Det var först när jag kom in i själva fängelset jag förstod vad det var som drev mig framåt. Varför jag dödade den oskyldiga flickan. Det var av ilska. Men inte ilska mot flickan utan mot något helt annat. Jag var mobbad i nästan hela mitt liv. Mitt självförtroende var förmodligen så lågt det kunde bli. Jag hade länge velat hämnas med hade aldrig modet. All den ilskan jag samlat på mig under alla år tog jag ut över henne. Därför kände jag inte någon skuld, det kändes på något sätt som om hon var förtjänade det.

Jag har nu suttit i fängelse i 3 år, halva tiden kvar. I början var det ett rent helvete, men man lär sig hantera de olika situationerna. Mina föräldrar besöker mig ibland men det är inte ofta. Efter dråpet ser dem på mig som om jag är en helt annan människa, vilket jag också är. Jag känner inte igen mig själv mer, vet inte hur jag ska hitta tillbaka till det gamla jag. 

Bokrecension Skattkammarön

                                     Bokrecension Skattkammarön

I klassen har vi läst en bok som heter Skattkammarön och är skriven av Robert Louis Stevenson.

                                                               

                                                                 Personer

                                                                      Jim    

Huvudpersonen i denna bok heter Jim Hawkins. Honom läser man som ”jag”. Han är mellan 30-40 år och berättar om hans stora äventyr som han gjorde när han var yngre. Eftersom han är kallad ”unge Hawkins” genom hela boken tror jag att han var omkring 17 år. Jim är en pojke med huvudet på skaft. Han lägger märke till viktiga detaljer som andra inte ser och tänker ofta ett steg längre än andra. Jim är den som upptäcker att han och hans vänner är i fara och det är också han som räddar dem. Han är väldigt smart och hjälpsam och klagar nästan aldrig. Jim är också väldigt modig och är inte rädd för att smutsa ner sig. Ibland gör han saker före han tänker men på något sätt lyckades han alltid skapa nya fördelar av det.

                                                              Kaptenen/Bill

Kaptenen är en väldigt lättretlig man som dricker väldigt mycket alkohol. Man märker att han har varit med om mycket och är väldigt vaksam. Han är väldigt hemlighetsfull och döljer ganska mycket. Han är väldigt modig men har ändå en stark rädsla för en enbent pirat. Men Kaptenen dör ganska snabbt så man hinner inte lära känna honom

                                                             Doktor Livesey

Som man förstår är Livesey en doktor. Han är snäll och omtänksam. Doktor Livesey är modig på sitt egna sätt, han hade en beväpnad pirat bakom sig som hotade honom men reagerade inte. Han har också gått rakt in i fiendens läger för att hjälpa dem när de blivit sjuka. Till skillnad från Jim så gillar han inte att smutsa ner sig eller arbeta för hårt fysisk. Tillsammans med en tjänsteflicka bor han i ett stort och prydligt hus.

                                                            Herr Trelawney

Herr Trelawney är en mycket ivrig man. I boken fick han information som var väldigt viktig och blev tillsagd att inte berätta för någon, men han kunde inte hålla sig. Han är full av kunskap och berättar gärna vad han vet. Trelawney är hjälpsam och snäll. Han är också en bra skytt vilket han fick användning av.

                                                                 John Silver

John Silver är en enbent pirat som jobbar som skeppskock. Han har varit med om väldigt mycket och andra pirater fruktar honom. Jag antar att han är den enbente piraten som Kaptenen pratade om. Silver har seglat med självaste Kapten Flint och de var båda rädda för varandra. Han är en väldigt modig man och tar gärna befälet. Trots att han bara har ett ben så är han väldigt smidig och ger aldrig upp. Om någonting kommer i vägen för hans planer är beredd att gå nästan hur långt som helst för att trampa ner problemet. John kan vara väldigt brutal och hjärtlös, han dödar utan att känna någon skuld och bryr sig inte om någon är i fara. Han är väldigt intelligent och spelar skickligt ut sina motståndare en efter en. Trots alla personer han har dödat och skatter han har plundrat har han alltid lyckats hålla sig borta från galgen. Men längst inne vilar ändå en gömd rädsla för döden.

Jag tycker att Jim under sin resa blev lite tuffare. Han tvingades anpassa sig till levnadsförhållanden som han inte var van vid. Jim lärde sig också att tänka lite smartare och att alltid ligga ett steg före. Ibland var han verkligen tvungen att bita ihop och inte låta rädslan ta över vilket jag tycker han lyckades med. Tillslut var även Jim tvungen att döda. Jag trodde han skulle ha väldigt stora problem med skuld efteråt men han valde att trycka bort de känslorna medan han var på ön, vilket var nödvändigt.

John Silver tycker jag har blivit en aning mjukare. Silver förstod att om han kom ifrån ön levande skulle han hamna på galgen. Han bad Jim att hjälpa honom och visade både stress och rädsla.

                                                     Miljö och handling   

Denna berättelse startar vid Amiral Benbow som är ett världshus där Jim arbetar med hans föräldrar. En dag kommer en kraftig gammal man bärandes på en skattkista in. Han säger att han vill bli kallad för Kaptenen och ber om ett rum. Kaptenen dricker väldigt mycket rom men betalar aldrig. Han kan bli väldigt aggressiv och irriterad.

Tillslut blev han dödad av en blind tiggare och då bestämmer sig Jim och hans mamma för att öppna hans skattkista och ta några mynt, eftersom han hade så pass stora skulder. De hittar pengar från alla möjliga delar av världen och även ett litet vaxdukpaket.

 Jim tar genast paketet till Doktor Livesey och herr Trelawney. När de tillsammans öppnar paketet så hittar dem en skattkarta som självaste Flint har ritat. De bestämmer sig för att åka dit och Herr Trelawney samlar ihop en besättning med en man som heter Smollett som kapten. Med på båten finns även John Silver som är skeppskock, men eftersom han var snäll mot alla misstänkte ingen något.

En natt blev Jim hungrig och gick till äppeltunnan för att hämta ett äpple, men han avbryts av röster han hör. Han kryper in i äppeltunnan och när rösterna blir tydligare hör han att det är Silver och en ur besättningen som pratar. Silver försöker övertyga mannen att ta hans parti och kapa båten så de får alla pengarna. Mannen tycker Silvers förslag låter bra och tar hans parti.

Jim förstår att det är myteri de har att göra med och berättar genast för Livesey, Trelawney och Smollett.

När de väl kommer till ön har Silver och hans gäng förstått att de andra vet att de kommer begå myteri.

På ön finns det ett blockhus med skottgluggar och ett stängsel runt, den som når blockhuset har en stor fördel. Jim och hans gäng är smarta och hinner ta blockhuset innan myteristerna. På ön blir det ett blodigt bråk där många mister livet och tvingas leva på krafter som egentligen inte finns.

Silver och hans vänner hittar tillslut skatten, men det är inte vad de förväntar sig.

Jim träffar också en man som heter Ben Gunn på ön. Han har varit landsatt på ön i 3 år. Efter ett tag så visar det att han är hjärnan bakom allting, utan honom skulle kanske inte Jim och hans vänner leva.

Jag vet inte var berättelsen utspelar sig men skulle gissa att ön med skatter ligger omkring Karibien. Fast jag tänkte aldrig riktigt på var de var.

Eftersom det finns bilder med i boken så föreställde jag mig hur det såg ut efter bilderna. När jag läste om ön som de åkte till ser jag en bild med stora träd, grön mark, lite berg och klarblått vatten. När jag läste om båten så föreställer jag mig en väldigt stor tvåvåningsbåt med en stor spritkällare och hängmattor på nedre våningen. Amiral Benbow känns som en ganska liten byggnad på två våningar, på den övre våningen finns det rum man kan sova i och på nedre våningen finns det stolar, bord och en bar.

Jag tycker att det är John Silver och Jim som driver berättelsen framåt. John är den smartaste och starkaste spelaren i hans grupp och Jim är den smartaste i hans. De tar snabba beslut utan att tänka vilket kastar in berättelsen i nya riktningar hela tiden. Silver är den som ligger bakom myteriet och Jim ligger bakom räddningen från dem.

I den här boken finns det väldigt många viktiga händelser. En händelse som jag tyckte var väldigt viktig var när Jim hörde Silver ur äppeltunnan. Det var ganska oväntat både för mig som läsare och för Jim. Han förstod att man inte kunde lita på vem som helst och att hans äventyr plötsligt blev farligare än han hade trott.

                                                       Tiden

Denna berättelse utspelar sig under 1700-talet. Från bokens första ord till boken sista skulle jag tro att det gick några månader.

Jag tycker det är väldigt svårt att säga vad budskapet i böcker jag läser är. Men i boken så gick det ganska dåligt för myteristerna och bra för Jim och hans vänner. Jag tror att författaren försöker att få fram att man ska ansluta sig till det goda och att om man göra bra saker så händer bra saker.

Som jag skrev tidigare så berättas denna berättelse i jag-form. Vissa kapitel berättas av Trelawney och vissa av Livesey, men oftast är det Jim som berättar om hans stora äventyr.

                                                         Språket

Eftersom boken är skriven under 1800-talet har författaren använt ord och fraser som jag inte är van vid. Det har varit väldigt många ord som jag inte har förstått, men det har inte gjort något. Jag levde mig in i boken direkt jag började läsa och förstod all handling. Efter att ha läst boken känns det som man har lärt känna de olika personerna, nästan som om man har varit på ön själv. Men boken blir dock mer trovärdig när det är annorlunda ord. Även fast jag vet att det som står är påhittat har jag ändå känslan av att det är sant.

När jag först hörde att vi skulle läsa Skattkammarön trodde jag den skulle vara sämre än vad den var. Jag dömde den efter utsidan innan jag hade undersökt insidan. Det gick lite segt i början men efter ett tag så fick spänningen en drastisk höjning. Skattkammarön är och har varit en klassiker väldigt länge och jag tror att den kommer stanna inom den kategorin.

Det som berörde mig extra mycket var när myteristerna kom fram till skatten. Som sagt var det inte vad de hade trott och de hade kämpat utan mål. Efter det fick boken också en bra och oväntad vändning. 

Läslogg

Sedan jag skrev sist har de hänt väldigt mycket.

Jim, Trelawney, doktor Livesey och resten av besättningen skulle äntligen åka till ön som var navigerad på Flints papper. Deras kapten hette Smolett och jag tror att förste styrmannen hette John Silver. Deras kock kallas nästan alltid för långe John och vad jag inte förstår är om långe John och John Silver är samma person.
Efter att ha läst vissa blad så är jag nästan helt säker på att de är samma person och efter att ha läst andra så är jag säker på att de är två personer.

Men hur som helt så kom hela besättningen ut på havet. Men efter ett tag på båten så råkar Jim höra hur John Silver pratar med en annan man ur besättningen. Silver berättar hur de har planerat myteri mot de andra i besättningen som inte är på deras sida. Jim springer genast till Trelawney, Livesey och kapten Smolett för att berätta vad han hört. Trelawney och Livesey blir mycket förvånade men jag tror att kapten Smolett redan kände på sig att något var fel.

De gör aldrig riktigt upp en plan över hur de ska handskas med situationen mer än att de ska vänta och iaktta.

Plötsligt så ropar en man i besättningen att han ser land i sikte så de har alltså äntligen kommit fram till ön. 

De stannar båten utanför den och Kaptenen säger åt besättningen att de som vill får ta en av de små båtarna och åka för att undersöka ön. Jim tänkte först inte följa med men i sista sekund ändrar han sig och hoppar ner i en av båtarna. En av de män som åker med till ön är John Silver och de visade sig att han hade någonting annat i tankarna än att leta efter skatter.

Jim gick runt ensam på den stor ön när han plötsligt hörde Silvers röst. Han smög sig närmare och hör hur han pratar med en av besättningsmännen. Silver försöker övertyga mannen att deras sida (som har planerat myteri) är bättre och att han borde hjälpa dem. Men när besättningsmannen så dödade Silver honom.

Efter de så blev fler män mördade och Jim sprang där ifrån så fort han kunde. 

Han sprang ut i skogen och där träffar han plötsligt på en annan man som inte fanns med i deras besättning. Mannen kallar sig själv för Benn Stiller och berättar att han varit strandsatt på ön i tre år.

Jag gillade verkligen att spänningen som under en ganska lång tid byggts upp precis är på väg att bryta ut och att de händer väldigt mycket just nu.

Jag gillade inte att man lätt blandar ihop de olika karaktärerna och man har inte alltid koll på allt. De är också mitt frågetecken. Jag har läst till sida 122.

vatten

                                                      Vatten

Hej!

Jag ska berätta lite om vattnet vi har på vår jord.

Vattnet har idag väldigt stor betydelse för oss människor. Vi är helt beroende av de och vi använder de till allt möjligt. Vi renar de så vi ska kunna dricka och använda de i vardagen.

Vattnet har tre olika faser. Fast flytande och gas. Vattnets fasta form är is, flytande form är vattnet vi mest använder och dricker och vattnets gasform skapas när vattnet blir så varmt så de far ut i luften. När vattnet är i fast form så ligger vattenmolekylerna tätt packade i ett speciellt mönster. När vattnet är flytande form så har molekylerna börjat röra på sig och när vattnet är i gasform så rör sig molekylerna så snabbt så de far ut i luften.

När de blir kallare ute så fryser vattnet vi har ute i tillexempel sjöarna. Vattnet fryser längst vid ytan men under isen så finns de kvar vatten i flytande form. Längst ner i sjön så kan inte vattnet bli kallare än 4 grader.

De två vanligaste typerna av vatten vi har här är sötvatten och saltvatten. De finns mer saltvatten på jorden vilket är dåligt eftersom vi får fram nästan allt vårt drickvatten från sötvattnet. Att få fram vatten från saltvatten är både dyrare och tar mer tid. Men tyvärr så får inte alla ta del av de rena vattnet. I Sverige så får vi rent dricksvatten bara genom att slå på kranen, vi bl.a tvättar oss, tvättar kläder och vattnar blommorna med det. Men i många länder har de extrem brist på dricksvatten. De måste gå flera kilometer varje dag bara för att få lite grann.

Vattnet är vårt allra viktigaste livsmedel. Om vattnet aldrig hade funnits så skulle inte vi heller finnas.

Men eftersom de redan är brist på dricksvatten så måste vi vara sparsamma. Om man vill spara på vatten så kan man T.EX korta ner tiden man tvättar sig, inte låta de rinna vatten i kranen när man borstar tänderna och försöka använda regnvatten. När de regnar så kommer de faktiskt rent vatten från himlen.

De går till så att när vattnet i bl.a havet eller sjöarna får en högre temperatur än marken så stiger vattenånga från vattnet upp mot himlen. När nog mycket vattenånga har stigit så bildar de tillsammans ett stort moln. När molnet blir nog tungt för att för mycket vattnet har fastnat så börjar de regna. Regnet far i sin tur sedan tillbaka ner i havet eller i sjön igen. De går alltså runt som i en cirkel. De kallas för vattnets kretslopp.

Man brukar också kalla vatten för H2O. H:et står för väteatom och O:et står för syreatom. De är en tvåa med eftersom de är två stycken väteatomer. Tillsammans så bildar väteatomerna och syreatomen en vattenmolekyl. En vattenmolekyl är så liten så vi inte ens kan se den med våra ögon. Så om du häller upp vatten i ett vattenglas så finns de massor av vattenmolekyler i det.

Det finns någonting som kallas för ytspänning. Ytspänningen gör så att väldigt lätta saker som tillexempel en insekt som kallas för skräddare kan gå på vattnet utan att sjunka igenom och vattendroppar behåller sin runda form efter dem har landat. Ytspänningen skapas genom att de två väteatomerna är plusladdade och syreatomen är minusladdad. Så atomerna dras till varandra och då skapas en svag elektrisk laddning som håller ihop vattnet. Men för att bryta ytspänningen så använder vi diskmedel. Diskmedel löser också upp fett mycket lättare och mer effektivt än vatten.

Diskmedel kan också skapa något som kallas för emulgering. Matolja och vatten är två ämnen som inte dras till varandra och inte vill vara tillsammans. Om man häller i matolja i vatten kommer de fastna på ytan på ytspänningen. Men om man häller i lite diskmedel så kommer de gå lättare att blanda ihop de. Man tvingar ihop matoljan och vattnet helt enkelt. Matoljan kommer åka runt som små kulor i vattnet.

Ett annat exempel på en emulgering är mjölk som tas direkt från en ko. När man låter mjölken stå så kommer grädden åka upp till ytan.

För att vattnet ska vara drickbart så måste de ligga nära eller på 7 på pH-skalan. Man brukar säga att motsatsen till surt är sött men i det här fallet så är motsatsen till surt basiskt. Så pH-skalan är en skala där du kan se hur surt eller basiskt någonting är. 7 är neutralt, från 7-0 är de basiskt och från 7-14 är de surt. T.EX Citron, ättika och saltsyra är surt och tandkräm och tvättmedel är basiskt. Om något är för surt eller för basiskt kan de vara farligt för oss människor. För att mäta om någonting är surt eller sött så behöver du en indikator. Exempel på en indikator är lakmuspapper och BTB. Lakmuspapper är en liten pappersbit som ändrar färg till blått om de är basiskt, rosa om de är surt och har kvar samma färg om de är neutralt. När man använder BTB så droppar man i lite i de man vill veta är surt, basiskt eller neutralt och ser vilken färg de blir. Om de är surt så ändrar de färg till gult, om de är på exakt 7 på pH-skalan så ändrar de färg till grönt och om de är basiskt så ändrar de färg till blått. Tankrämer som vi bortstar tänderna med är basiskt eftersom efter en vanlig dag så är vi ofta lite sura i munnen, så för att neutralisera så använder vi tandkräm.

Vatten är också ett ämne som löser upp mycket. En lösning är när två ämnen är helt upplösta i varandra och man inte kan skilja på dem. Som tillexempel salt och vatten. Häller man i salt i vatten så kommer saltet efter ett tag vara helt upplöst i vattnet. Men om man vill ta bort saltet från vattnet så tror många att man kan filtrera de men eftersom saltet är helt upplöst i vattnet så funkar de inte. Om man vill dela på vattnet och saltet så ska man koka vattnet. Man kan sätta tillexempel en tygbit ovanför vattnet man kokar så kommer vattenångan fastna. Och när allt vatten har försvunnit så är saltet kvar i botten. De kallas för destillering. Motsatsen till lösning är en blandning. I en blandning så kan man skilja på de olika sakerna/ämnena. Som tillexempel i en godispåse eller en sallad.

Om man häller tillexempel kakao i vatten så kallas de uppslamning. Man kan tro att de är en lösning eftersom man inte kan skilja på vad som är vatten och vad som är kakao. Kakaon åker runt i vattnet som små partiklar nog stora för att de mesta ska förvinna om man filtrerar vattnet.

Om man låter kakaon och vattnet stå ett tag så kommer tillslut kakaon åka ner till botten och de kallas sedimentering.

Om man bara vill ha kvar saltet kan man låta de stå så allt vatten dunstar bort och saltet är kvar i botten. De kallas för indunstning.

Hoppas du lärde dig nånting

Mvh Paulina