Flytta hemifrån

1.      budget

bostadsrätt, Stormakargatan 16 Luleå

vi har tagit ett lån på 2 450 000 kr

köpt en möblerad lägenhet för så mycket pengar

vi betalar tillbaka 14024:- per månad, på 15 år skuldfria

Vi betalar 5096:- varje månad för vatten, el, värme, kabel tv

Total boendekostnad 19 120:-

Paulina ingen A-kassa, arbetslös

Morteza - 75 000:- - efter skatt 37 500:-

Elis - 100 000:- - efter skatt 50 000:-

Daniel- glömt vad han tjänar innan skatt- efter skatt 16 000

Transport: Elis bil från jobbet, vi behöver därför inte betala bensin eller försäkring på bilen, Daniel och Elis samåker varje morgon till jobbet

efter skatt drar vi in 103 500:-

utgifter;

försäkring - hemförsäkning- inkl allrisk 152:- folksam

livsförsäkring- 1 person 150- 4 personer - 600:-

Daniel Morteza och Elis är med i A-kassan - unionen - medlemsavgift varje månad 112 kr- totalt 336:-

hygienartiklar - toalettpapper, tvål, schampoo, deo 2580:-

rengöring/tvätt - tvättmaskin finns i lägenheten

varannan månad tvättmedel (färg, vit) 56;- sköljmedel 21:-

städartiklar- damsugarpåsar, rengöringsspray, såpa, glasputsservetter, diskmedel

1000:-

Mat: 9000:- per månad

Ränta inklusive amortering 14024:-

5096:- vatten, el, värme, kabel tv

fickpengar 2000:- var - total kostnad 8000:-

våra utgifter ligger på 34 826:- varje månad

efter vi har betalat alla utgifter har vi kvar 68 674:-

60 000:- lägger vi in på ett sparkonto, pengarna sparar vi till resor, eventuellt en bil, plötsliga utgifter

8 674:- har vi varje månad som får spenderas, till gemensamma aktiviteter, t.ex. äta på restaurang tillsammans

Elis företag gick i konkurs

transport: Elis bil var från företaget, blir därför av med den

Ny transport sker via buss

månadskort 3 pers

1 månadskort = 320:- 3 månadskort = 960:-

Vi drar nu in 53 500:-  varje månad

Efter vi betalat våra utgifter nu har vi kvar 18 674:- varje månad

Av dessa pengar lägger vi in 15 000:- på sparkontot

Kvar har vi 3 674:- varje månad, för gemensemma aktiviteter

Då vi har en väldigt stadig ekonomi blev vi inte starkt påverkade av att inte längre få Elis månadsinkomst.

Enda skillnaden blev lite mindre pengar på sparkontot och överflödiga pengar som går till gemmansamma aktiviteter osv.

2.        

 

                                   

Välfärd

Själva begreppet välfärd betyder hur väl ett land tar hand om sina medborgare. I Sverige lever vi enligt välfärdstrukturer i ett välfärdssamhälle. Vi har ett socialt skyddsnät runt vårt samhälle som hjälper oss om vi hamnar i en utsatt position eller blir socialt sårbara. Det är ett system av säkerhet som hjälper oss att ekonomiskt överleva oavsett vad som sker. 

Den svenska välfärden innefattar bland annat pension, arbetslöshetsersättning som även kallas A-kassa, skola, sjukersättning, sjukvård och föräldrapenning.

Dessa bidrag får du behörighet till om du är i behov av dem.

När vi blir äldre och inte längre har orken som krävs för att jobba får man en summa pengar från samhället varje månad som kallas pension. Den betalas ut från olika håll. Oftast i tre delar. Den allmänna pensionen utgör basen i det svenska pensionssystemet. Den betalas ut av staten och alla som har betalat inkomstskatt har behörighet till den.

Den allmänna pensionen är uppdelad i två delar. Inkomstpension och premiepension. Eftersom inkomstpensionen ingår i den svenska välfärden förvaltas den delen av penisonen av staten. Men dessa pengar kommer ifrån skatten, som betalas av oss. En liten del av skattesumman går till inkomstpension. Därför är det idag arbetande skattebetalande invånare som betalar pensionärernas inkomstpension.

Hur hög den allmänna pensionen är beror på hur länge du arbetat, hur mycket du tjänar och hur det går för dina premiepensioner. Den baseras på din livsinkomst.

Premiepensionen är en mindre del av den allmänna pensionen som du själv får placera i fonder.

Den andra delen av pensionen är tjänstepensionen. På den arbetsplats du jobbar betalar din arbetsgivare in pengar till din tjänstepension.

Den svenska välfärden täcker även sjukvård. Om du blir sjuk eller skadad får du hjälp för antingen ett subventionerat pris eller så blir du erbjuden tjänsten gratis. Blir du inlagd på sjukhus behöver du betala 100 kronor per natt du är där. Det priser är väldigt lågt jämfört med den egentliga kostnaden. Resterande betalas av staten.

På grund av detta koncept behöver du som individ inte lägga ut egna pengar, behöver därför inte en eventuell försäkring. I andra länder då sjukvården inte är gratis blir kostnaderna väldigt höga. Om en blir sjuk eller skadad får personen själv stå för sjukvårdskostnaden. Man kan inte själv bestämma om man ska bli sjuk eller skadad. Att då behöva betala en kostnad för något man själv inte kan kontrollera tycker jag är väldigt konstigt. Känns nästan som om man betalar en kostnad för att få leva.

Tycker därför sjukvårdssystemet vi har i Sverige är väldigt bra.

Får du problem med dina tänder blir du erbjuden gratis tandvård till och med du fyllt 21.

Skulle du bli arbetslös och är med i A-kassan får du pengar därifrån. Hur hög ersättningen är kan variera. Vanligt är att man får 80% av lönen man hade när man arbetade. Dock finns det en maximal ersättningsnivå som ligger på 910 kronor per dag. Detta skulle motsvara en lön som ligger på 25 000 kronor i månaden, innan skatt.

Ersättningen får du under tiden du söker efter ett nytt jobb. Med maxgräns på 300 dagar.

Jag tycker det svenska välvärdssystemet är väldigt bra. Plötsliga händelser som utan välfärdssystemet hade lett till stora kostnader för en som individ påverkar inte i ekonomisk stor utsträckning.

Risken utan välfärdssystemet är att någonting händer som orsakar en stor kostnad. Denna kostnad kanske är för hög för att man ska kunna betala in summan. Men oavsett vilka villkor en lever enligt kommer denna pengarsumma krävas att bli inbetalad.

För vissa skulle att få ihop dessa pengar leda till en extremt skör ekonomi. Kanske har man då inte längre råd att betala de utgifter man sedan innan haft. Bor man då i en hyresrätt och inte kan betala hyran blir man efter x antal månader vräkt.

I Sverige skulle man då få hjälp av välfärden. Är man utan både boende och pengar kan man få husrum via socialen. Blir man vräkt ur sitt hem och bor i ett land utan detta välfärdssystem skulle detta innebära att man blir hemlös. Har man i detta läge ingen bekant eller släkting som kan erbjuda en husrum har man inget annat val än att bo på gatan. Levnadsvillkoren när man är utan både pengar och boende är väldigt dåliga. Risken att man inte överlever blir därför påtaglig.

Liknande skulle även kunna ske om man bor i ett icke välfärdsstrukturerat samhälle och blir av med jobbet. Svårt att få ihop pengar till hyran vilket efter en process i värsta fall skulle kunna leda till ett liv på gatan.

När jag själv tänker på hur vårt samhälle i Sverige är utformat och jämför det med andra blir jag väldigt glad över att vi har denna välfärd. Jag har under hela mitt liv bott i Sverige och under denna tid nästan aldrig sett en person som är hemlös. Jag är inte helt säker på vad detta beror på men kan med stor säkerhet säga att jag tror detta faktum till stor del beror på välfärden vi har i Sverige. Då man i ekonomiskt utsatta situationer får hjälp är det svårare att bli så ekonomiskt svag att man t.ex. blir hemlös.

4.

För att det ekonomiska kretsloppet ska fungera kräver det att alla bidrar. Även jag som individ måste dra mitt strå till stacken för att systemet ska fungera. För att bidra måste jag främst betala skatt. För att betala skatt måste jag ha ett jobb. För att få ett jobb måste jag söka jobb. Man blir oftast inte anställd om man inte är utbildad, måste därför utbilda mig. Jag måste även konsumera för att företagen ska få in pengar. De behöver pengar för att kunna ge anställda lön, varav skatt dras av dessa pengar. För att fler varor ska kunna köpas in till företaget så kretsloppet inte bryts. När man konsumerar betalar man moms. Vilket är en andel av produktens pris som går till staten.

Jag måste alltså på olika sätt bidra med mina ekonomiska resurser till staten. Som sedan i olika tjänster kommer tillbaka till mig genom det sociala skyddsnätet om jag hamnar i en utsatt position. Sammanfattat gör jag detta genom att arbeta, betala skatt och konsumera.

5.

Om jag blir sjuk, arbetslös eller förälder kommer samhället genom välfärden ekonomiskt hjälpa mig. För att klara den ekonomiskt mer krävande situationen får jag bidrag från staten.

Sjukvård blir jag erbjuden gratis eller till ett subventionerat pris. Vilket betyder ett pris som jag endast betalar en del av. Resterande täcks av välfärden.

Blir jag arbetslös och sedan tidigare är med i A-kassan får jag därifrån ett bidrag som kallas arbetslösersättning. Detta bidrag förvaltas av den offentliga sektorn och betalas via skattepengar som ursprungligen kommer från oss individer i samhället.

Om jag blir förälder får jag ett extra bidrag i månaden som kallas barnbidrag. Summan är beroende barnets ålder och antal barn man har. När barnet är nyfött för man även som förälder betalde dagar att vara hemma och ta hand om barnet.

6.

Hushållen, företagen och offentliga sektorn hänger ekonomiskt ihop i ett kretslopp. Det styr hur pengarna åker runt i samhället.

Hushållen ger sin arbetskraft till företagen. De arbetar åt företagen och får då lön tillbaka. Delar av denna summa går sedan tillbaka till företagen genom att hushållen konsumerar varor och tjänster.

Men sedan finns det en offentlig sektor som tar del av detta kretslopp. Den offentliga sektorn innefattar stat, kommun och landsting. Både företagen och hushållen betalar en summa pengar till denna sektor. Summan betalas genom skatt.

Hushållen får då tillbaka bland annat service. Ex infrastruktur och bidrag från den offentliga sektorn. Bidragen kan vara barnbidrag, studiebidrag eller inom andra områden få ekonomiskt stöd om det behövs.

Företagen betalar även skatt till offentliga sektorn. Får även då tillbaka service och bidrag. Vill man exempelvis starta ett företag på landet kan man få bidrag för att göra detta.

Bortsett från hushållen, företagen och den offentliga sektorn finns det en sista medlem som håller igång kretsloppet. Banken. Hushållens överflödiga pengar läggs oftast in på banken. Som en tjänst tillbaka får jag då möjlighet att låna pengar av banken. Gör jag detta måste jag betala ränta. Vilket är kostnaden för att ta ett lån. Samma sak gäller dock åt andra hållet. Har jag mina pengar sparade på banken får jag ränta på dessa pengar ifrån banken. Jag får alltså ränta tillbaka.

Samma sak gäller för företagen. Ett företag kan låna pengar av banken, men måste då betala tillbaka de lånade pengarna inklusive räntan.

Detta är en beskrivning av det ekonomiska kretsloppet. Finns sammanfattat i en bild ovan.

Jag blir imponerad när jag läser om kretsloppet. Allting är genomtänkt och systemet är väldigt smart och fungerande. Jag tycker det är bra att alla pengar är relativt jämt fördelade. Ingen av aktörerna vinner eller förlorar stora pengar på detta. Utan allt flyter på jämt i ett kretslopp. Bra system där man inte bara själv får ut mycket positivt ur det. Utan man hjälper även andra som inte har bra förutsättningar genom att ge pengar till den offentliga sektorn. Då mycket av välfärden täcker områden där människor lätt blir ekonomiskt instabila kan jag som skattebetalare säkert veta att mina pengar hjälper någon som är beroende den hjälpen.

Reporäntan, även kallad styrräntan styrs av riksbanken. Som är Sveriges centralbank. Riksbanken justerar reporäntan i syfte att hålla inflationen på en stabil nivå.

Den påverkar ekonomin i hela landet. Om reporäntan höjs kommer räntan hos alla andra banker i hela landet höjas. Du måste då betala en högre summa pengar i månaden vilket betyder att du får mindre pengar till konsumtion. Efterfrågan kommer därför minska. Den kan även höjas för att hålla priserna nere. Om reporäntan sänks får du mer pengar i plånboken till konsumtion. Detta leder till en ökad efterfrågan. 

7.

Samhällsekonomiska kretsloppet

Det ekonomiska kretsloppet där pengar cirkulerar runt i hushåll, företag, bank och den offentliga sektorn.

Välfärd

Hur väl ett land tar han om sina medborgare. Ett system av ekonomisk säkerhet.

Planekonomi

Ekonomiskt system där staten styr och planerar ekonomin. Ex hur varor ska tillverkas och hur mycket varor och tjänster ska kosta

Marknadsekonomi

Socialt system baserat på arbetsfördelning. Priser och tjänster styrs genom ett fritt prissystem, inflytande utbud och efterfrågan.

Fri konkurrens

Fri konkurrens innebär att det är fritt fram för företag att konkurera med varandra. Ingen har monopol på en viss vara eller tjänst. Detta kan gynna konsumenter då företag till största möjliga utsträckning anpassar sig till kundens krav och hela tiden försöker vara bättre än konkurrenterna.

Monopol

En marknadsform med endast en producent eller säljare för en produkt. Exempel på monopol kedja är systembolaget

Utbud

Vad som finns att köpa på marknaden. Har man ett stort utbud av en vara kan denna säljas för ett lägre pris. Har man ett litet utbud säljs det oftast för ett högre pris.

Efterfrågan

Hur många som konsumerar produkten utgör efterfrågan. Konsumerar fler är det hög efterfrågan, konsumerar färre är det låg efterfrågan.