Klimatförändringar
Paulina Vikström 9C
2/9 - 2016
|
1
Innehållsförteckning
Bakgrund,
inledning och metod_________________________________________________3
Varför
sker klimatförändringar_________________________________________________4
Isarna
smälter________________________________________________________________5
Extrema
väderförhållanden____________________________________________________6
Brist
på rent vatten och mat___________________________________________________7
Hälsa______________________________________________________________________
7
Vad
kan man som individ göra________________________________________________8
Hur
anpassar sig levande organismer___________________________________________9
Diskussion
Varför
sker klimatförändringarna_____________________________________________10
Isarna
smälter____________________________________________________________10-11
Extrema
väderförhållanden__________________________________________________11
Brist
på vatten och mat____________________________________________________11-12
Vad
kan man som individ göra_______________________________________________12
Källförteckning____________________________________________________________13
2
Bakgrund och inledning
Jag
har valt att arbeta om klimatförändringar. Anledningarna till varför jag valde
att jobba om detta är många. Det är ett väldigt stort område vilket gav mig
möjligheten att specifikt inrikta mig på olika följder och problem. Jag är även
ett stort intresse och motivation att lära mig mer om detta ämne. Då detta är
ett väldigt stort och aktuellt problem i dagens samhälle och påverkar oss mer
än vad vi tror vill jag gärna utveckla mina kunskaper. Sverige är varken ett
utsatt eller sårbart land därför påverkas vi inte lika hårt. Jag vill gräva
djupare i hur länder med andra förutsättningar än Sverige påverkas. Jag kommer
skriva om olika följer och problem jorden just nu har på grund av
klimatförändringar. Frågorna jag kommer skriva utifrån är:
Varför
sker klimatförändringarna och vilka konsekvenser medföljer?
Hur
kan vi anpassa oss till detta?
Vad
kan man som individ göra för att förhindra detta?
Metod
Jag
kommer använda mig av trovärdiga källor, jämföra dessa mellan varandra för att
få fram trovärdiga slutsatser. Kommer även använda mig av mina egna kunskaper
jag redan har i detta område. Då jag redan har förkunskaper kan det mycket väl
vara så att mina klasskamrater även har det, kommer därför diskutera detta
mycket med dem.
3
Varför
sker klimatförändringar?
Klimatförändringar
är förändringar i klimatet som sker på grund av växthuseffekten. Denna effekt
sker på grund av atmosfären som finns runt jorden. Den fungerar som ett
osynligt skydd som håller kvar värmen. Atmosfären är livsviktig för vår
överlevnad då värmen från solen inte skulle kunna stanna kvar om den inte
existerade.
Atmosfären
består av växthusgaser, som till stor del uppstår naturligt. Men under
1700-talet skedde den industriella revolutionen och då man mekaniskt började
tillverka och producera i fabriker har samhället bidragit drastiskt till detta.
Därför är koncentrationen av växthusgaser högre idag än den var för några
hundra år sedan.
Då
vår användning av t.ex. fossila bränslen som är starkt bidragande till
klimatförändringarna succesivt ökat har koncentrationen växthusgaser gjort
detsamma. För några hundra år sedan, då atmosfären inte var berörd av oss
människor fungerade den så att solstrålarna som träffade jorden först tog sig
igenom atmosfären, studsade mot jordytan för att sedan åka igenom atmosfären
igen och åka tillbaka ut i rymden. Men idag fungerar den lite annorlunda. Då
atmosfären är så tjock kan inte solstrålarna som träffat jorden bryta sig
igenom atmosfären igen för att ta sig ut. Istället studsar de tillbaka mot
jordytan igen. Jorden värms upp mer är behövligt och medeltemperaturen ökar.
Då
75% av växthusgaserna människan släpper ut är koldioxid (CO2) blir det den
ledande växthusgasen som tillförs via människan. Fossila bränslen är idag
människans största energikälla. De förbränns för att bilda energi, värme och används
som drivmedel i bilar, båtar och flygplan. Många transporterar sig dagligen med
något av dessa transportmedel, det är en anledning till att det är en starkt
bidragande faktor.
När
vi andas är det ämnet koldioxid vi andas ut. Men den koldioxiden har ett syfte.
Precis som vi behöver syre för överlevnad behöver växterna koldioxid.
Fotosyntesen sker hos växter och cellandningen sker hos människor och djur, de
är beroende av varandra. Växterna använder sig av koldioxid, vatten och
solljus, för att bilda socker och syre. Sockret använder de sig av men syret
blir en biprodukt de släpper ut. På samma sätt använder människan sig av syre
och socker för att bilda vatten och koldioxid. Då koldioxidet inte har något
syfte i människokroppen släpps det genom utandning ut som en biprodukt. Detta
system har under väldigt lång tid stabilt fungerat. Men bland annat avskogning
har under de senaste hundra året rubbat detta system. Mindre växter som kan ta
upp koldioxidet vi andas ut gör att de istället tillförs till atmosfären.
4
Isarna smälter
Klimatet
har blivit varmare, medeltemperaturen har höjts med ungefär 0,7 grader. Detta
har lett till att isarna på nord, sydpolen och antarktisk smälter. En följd av
detta är att havsnivåerna har stigit. Under de senaste hundra åren har den ökat
med ca 10-25 cm. till år 2100 förutspås den ha stigit med 88 cm. Detta skulle
leda till att lågt liggande öar och kustområden skulle hamna under vattenytan.
Platserna blir då obeboeliga vilket tvingar människor att flytta närmare in mot
land, d.v.s. lämna sina hem. Kustlinjen är inte det enda som kommer påverkas.
Längre in mot land kommer havsvattnet tränga fram och förstöra bland annat
vattenreservoarer och jordbruksmark. Båda är för väldigt många förutsättningar
för överlevnad.
Men
det är trots allt inte vi som starkast blir påverkade av den smältande isen,
det är isbjörnarna. För deras överlevnad är ett stabilt och vidsträckt istäcke
livsviktigt. Då isen succesivt smält ger det isbjörnarna mindre tid att jaga
och uppbygga sina fettreserver inför sommaren. Amerikanska forskare har räknat
ut att redan år 2050 kommer det endast finnas en tredjedel så mycket isbjörnar
jämfört med hur många det finns idag, och redan idag finns det betydligt mindre
än det fanns för 100 år sedan.
5
Extrema väderförhållanden
Naturkatastrofer
har länge varit ett av jordens största naturliga hot. Under de senaste 10 åren
har antalet naturkatastrofer femdubblats från 1960-talet. Även detta på grund
av det förändrande klimatet.
Men
vi människor har även bidragit till detta genom att t.ex. hugga ner kustnära
mangroveskogar. De står emot stora havsvågor vilket leder till att de stora vågorna
inte tar sig upp till land.
Sedan
1975 har omkring 2 miljoner människor mist deras liv i olika naturkatastrofer.
Länder med bättre förutsättningar, oftast I-länder har lättare att återhämta
sig efter en katastrof. De har både ekonomin och resurserna som krävs. På så
sätt drabbas de inte lika hårt. Men länder med sämre förutsättningar, ofta
U-länder drabbas mycket hårdare. Ofta finns det inte resurserna eller pengarna
som krävs för att återuppbygga de sårade områdena. Vilket leder till att många
människors levnadsvillkor drastiskt förändras till det sämre.
2003
drabbades Europa av en värmebölja som kostade omkring 70 000 människor
livet. Främst äldre och hjärtsjuka då de i sådana lägen blir mer sårbara än
unga och krya.
En
orsak bakom detta är att världens regioner ofta ser kortsiktiga intressen
istället för att planera långsiktiga och hållbara framtidsplaner.
6
Brist på rent
vatten och mat
Redan
idag råder vattenbrist i olika delar av världen. Tillgång till rent vatten är
en av människans viktigaste förutsättningar för överlevnad. Klimatförändringarna
innebär mer torka, värmeböljor, och svåra väderförhållanden. Allt detta sliter
på tillgången till rent vatten. Redan idag har nästan en femtedel av jordens
befolkning inte tillgång till rent dricksvatten. Runt om i världen dör omkring
800 barn av vattenbrist varje dag.
Idag
lider omkring 850 miljoner människor av kronisk hunger. Om den globala
uppvärmningen fortsätter som den gör idag kommer denna siffra öka med ungefär
50 miljoner människor. När temperaturen stigit med endast 2 grader över de
förindustriella nivåerna kommer skördarna minska. Detta kommer leda till mindre
mat åt befolkningen, vilket i sin tur kommer leda till svält om inte en lösning
uppstår.
Afrika
är en kontinent som släpper ut väldigt lite koldioxid, ändå är det en kontinent
som drabbas hårt. Då Afrika redan är naturligt utsatt för väldigt höga
temperaturer skulle en minskad nederbörd leda till torka. Vilket skulle göra
det svårt för jordbruket i många delar av Afrika. Vilket blir ett stort problem
då många försörjer sig genom jordbruket. Många i Afrika lider redan av svält
och näringsbrist, därför kan en minskad nederbörd hårt drabba landet och göra
det svårt för många människor.
Hälsa
Tropiska
sjukdomar som t.ex. Malaria kommer vid endast 2 grader varmare ha ett större
spridningsområde. Då det är en väldigt farlig sjukdom kommer det utsätta många
fler människor för fara. Genom en analys gjord av forskare vid institutionen
för miljömedicin vid Karolinska institutet kan man se att ett 30-tal
infektioner som tidigare inte haft förutsättningarna att nå till Europa kommer
få ett större spridningsområde, Europa inkluderat. Problemet med infektionerna
är att många av dessa sprids via vektorer. Vilket betyder spridning via djur
och insekter. Forskare är ense om att detta är ett väldigt stort problem
livshotande för väldigt många människor. Även vi i Sverige
kommer att drabbas av detta.
7
Vad kan man som individ göra?
Det
finns ett stort urval av saker man som individ kan göra för att inte bidra lika
mycket till utsläppen. Via transport släpper vi ut väldigt mycket koldioxid.
Man kan därför lägga en extra tanke på hur man tar sig runt. För kortare
sträckor kan man gå eller cykla, vilket även är hälsosamt bättre. För längre
sträckor kan man ta bussen eller samåka med någon eller några andra. Skulle vi
byta ut hälften av våra bilresor till miljövänligare alternativ minskas
hushållens utsläpp med ungefär 5 procent. Om hälften av oss som bor i småhus
med oljeuppvärmning skulle byte till fossilfri uppvärmning, minskar
elanvändningen en aning och sänker inomhustemperaturen med 2 grader skulle vi
minska hushållens konsumtion av fossila bränslen med 15 procent, vilket är bra
då fossila bränslen släpper ut mycket.
Icke
förnyelsebara energikällor är fossila bränslen och kärnkraft. Fossila bränslen
kan vara t.ex. olja eller kol. Dessa är inte förnyelsebara då det bara finns
vissa antal produkt av båda dessa på jorden. Om vi fortsätter använda dessa som
vi gör idag kommer det ta slut. Det är i förbränningen av de fossila bränslena
som koldioxid bildas och släpps ut. De hamnar i atmosfären, bidrar till
växthuseffekten som i sin tur bildar klimatförändringarna.
Förnyelsebar
energi är antingen flödesresurser eller fondresurser. Flödesresurserna fångar
vi upp och använder oss av den naturliga energi som redan finns på jorden.
Genom t.ex. vind eller vattenvågor.
På
så sätt bidrar man även till en hållbar utveckling. En förnyelsebar energikälla
är både bättre för miljön och obegränsad. Det är alltså en resurs som inte
kommer ta slut, till skillnad från energikällor som inte är fossilfri.
Exempel
på förnyelsebara energikällor är energi från vattenkraftverk eller solceller.
Dock kommer ursprungligen all energi från solen.
När
man kör bil ska man försöka köra så bränslesnålt som möjligt. Man tar sig fram
lika fort och sparar både ekonomi och miljö.
En
annan transportangående sak man kan tänka på är vilka livsmedel man köper. Det
är bra att äta närproducerat då maten inte färdats långt för att tillslut hamna
på din tallrik. Livsmedel som färdats en länge väg har släppt ut mer koldioxid
genom transporten, de är alltså sämre för miljön än närproducerade livsmedel.
Hälften
av alla koldioxidutsläpp som Sverige bidrar med kommer ifrån hushållen, bildas
alltså av var och en av oss som individer.
8
Hur anpassar sig levande
organismer?
Både
människor och djur är anpassningsbara. Vilket betyder att vi båda har möjlighet
att anpassa oss till det förändrande klimatet. Många arter har redan börjat
förändra sin utbredning mot svalare områden. Norr ut på norra halvklotet, till
högre höjder på land och djupare ner i havet. Olika arter har också lokalt
anpassat sig. De har t.ex. ändrat deras säsongsbeteende genom att börja
reproducera sig tidigare på våren. Arter kan även anpassa sig evolutionärt
genom att artens genetiska sammansättning ändras. Detta kan ske genom t.ex.
mutation, då sker en förändring i organismens DNA. Dessa förändringar sker och
kommer att fortsätta ske jämsides med klimatförändringarna.
Det
krävs att vi utvecklar våra kunskaper inom detta område, för att lära oss
varför det händer och vad vi kan göra åt det. Om vi har djupare kunskaper om
varför det händer kan vi på ett utvecklat sätt anpassa samhället efter
klimatförändringarna.
9
Diskussion
Varför
sker klimatförändringar?
När jag läser om
klimatförändringar blir jag väldigt förvånad över hur mycket vi har påverkat
och förstört vår planet. Vad jag tycker är sjukt är det faktum att vi
egentligen inte har någonting här att göra. Skulle vi ta bort alla myror från
jorden skulle hela ekosystemet förfalla. Skulle vi människor sluta existera
hade det bara gynnat jorden. Trots allt detta är det ändå vi som ställer och
styr.
Jag tycker det känns som om vissa
nationer och stormakter blundar för detta problem. De är alla väl medvetna om
hur vad vi gör påverkar, men ändå gör de ingenting för att förbättra saken.
Eller som jag upplever att många gör, uppmanar allmänheten om hur stort detta
problem är, att vi måste lösa det. Men trots att de har möjlighet att göra
någonting åt detta lyfter de själv inte ett finger för att underlätta
situationen.
Såklart finns det väldigt många
länder som har gjort förändringar i samhället för att släppa ut mindre
koldioxid. Många länder har valt att ta energin från förnyelsebara
energikällor. Genom t.ex. vattenkraftverk och vindkraftverk. Att göra
förändringar på det området skulle positivt påverka klimatförändringarna
drastiskt.
Jag förstår inte varför fossila
bränslens användningsområden fortfarande är så utvidgade. Det är dåligt för
miljön och, vad jag tycker är viktigt att lyfta, icke förnyelsebart. När det
finns olika energikällor som är bra för miljön och förnyelsebara kan jag inte
förstå varför man fortfarande väljer att använda sig av de fossila bränslena. I
framtiden kommer vi hursomhelst inte kunna använda oss av fossila bränslen utan
kommer behöva använda oss av de förnyelsebara energikällorna.
Isarna
smälter
Då som jag skrev lågt liggande
öar och kustområden kan hamna under vatten kommer detta leda till att väldigt
många människor blir tvingade lämna sina hem. De måste flytta närmare in mot
land och lämna de liv de tidigare byggt upp. Byar och städer kommer därför få
en högre befolkningssiffra, många kommer bli överbefolkade. Detta kommer
förmodligen leda till bostadskris. Dessa människor har inte valt själv att
lämna sina hem, därför har många ingen annan bostad. På så sätt kommer
eventuellt många människor bli hemlösa. Samhället blir väldigt ostabilt, vilket
inte är bra då ett fungerande samhälle enligt mig är grunden för att människor
ska kunna bygga ett liv.
De som får bostäder kommer
förmodligen tvingas bo trångt och nära varandra. På så sätt kommer sjukdomar
lättare spridas. I extremfall kan dessa sjukdomar vara farliga och leda till
att många människor dör. Vilket även detta i extremfall kan leda till en mindre
befolkning.
10
Längre in mot land kommer
havsvattnet tränga fram och förstöra bland annat jordbruksmark. I världen finns
det väldigt många länder där väldigt många människor försörjer sig på
jordbruket. Speciellt i U-länderna. Många av dessa länder är redan ekonomiskt
sårbara, ett fördärvat jordbruk skulle endast göra saken värre.
Men det är inte vi människor som
starkast blir påverkade av denna efterföljd. Det är isbjörnarna. Till skillnad
från oss människor faller hela deras värld samman om isen smälter. Vi blir
påverkade genom att små delar av land på olika ställen blir ruinerade, vår hela
värld faller inte ihop. Många människor kommer att påverkas men majoriteten
kommer inte påverkas alls av denna efterföljd. Tvärt om är det dock för
isbjörnarna. Majoriteten kommer starkt påverkas. Deras landyta och hem
försvinner genom att den succesivt smälter. De lever i princip på ett sjukande
skepp. Jag tycker det är bisarrt att vi har försatt dessa djur i en sådan
position, när vi egentligen inte hade behövt göra det från första början. Vi
hade aldrig behövt tillverka produkter som efter ett visst antal år är bestämda
ska gå sönder för att vi ska konsumera mer. Vi hade kunnat ta användning av den
naturliga förnyelsebara energin från första början. Inte låta det bli en
process där vi idag, alldeles för sent enligt mig i extremt långsam takt byter
ut delar av användingen av fossila bränslen.
Från en början visste vi dock
inte om hur stor påverkan det vi gör har. Men idag har vi både kunskapen och
resurserna som krävs för att ändra på detta. Det finns lösningar till nästan
alla koldioxidutsläppbidragande faktorer, så varför gör vi inte någonting åt
saken? Jag blir irriterad på att många istället lutar sig tillbaka, tittar på
och inte gör någonting åt saken.
Extrema
väderförhållanden
På väldigt många hemsidor stod
det mycket om att ökningen av naturkatastrofer beror på klimatförändringarna.
Men hur mycket jag än letade fick jag inte svar på frågan: Varför har
naturkatastroferna ökat på grund av klimatförändringarna? Hur har klimatförändringarna
bidragit till de extrema väderförhållandena?
Jag kunde inte hitta denna
information jag så gärna ville ha någonstans, började därför fundera över detta
själv.
Eftersom det har blivit varmare
har de tropiska stormarna ökat. Jag tänker att detta är den först fallande dominbrickan.
Dessa tropiska stormar orsakar
stora vågor i haven. Vissa av dessa vågor kanske blir så stora så att de
klassas som tsunamis. Av dem kommer mycket vatten upp på land, kan i värsta
fall leda till att det blir översvämning. Detta led tror jag är en av
anledningarna till varför naturkatastroferna ökat.
Brist
på rent vatten och mat
Som jag skrev är tillgången till
rent vatten en väldigt viktig förutsättning för oss människor. Dessa faktorer
borde egentligen hållas stadiga. Att dessa ha rubbats tycker jag gör detta till
ett av de största problemen i nuläget. Extrema väderförhållanden och
naturkatastrofer är starkt bidragande till detta, och som jag skrev är ökningen
av dessa beroende på klimatförändringarna.
11
Detta problem tycker jag vi
tillsammans så tidigt som möjligt måste försöka lösa. Efter naturkatastrofer
tycker jag andra länder som t.ex. Sverige som varken är sårbart eller utsatt
kan ekonomiskt hjälpa de drabbade länderna. Speciellt behöver u-länderna hjälp
då de är både sårbara och inte har samma resurser som andra länder som t.ex.
Sverige har.
Ännu en gång blir de som minst
bidrar till detta påverkade starkast. Afrika får gå igenom de problem vi övriga
som bidrar har skapat. Därför tycker jag inte bara dessa klimatförändringar är
dåliga, de är orättvisa också. Det känns som om det är vi som lever i
överklassen som släpper ut för mycket och skapar problem åt alla. Men de som
får tuffast är de mest harmlösa som inte bidragit till detta själv.
Vad
kan man som individ göra?
Det viktigaste jag vill lyfta på
denna punkt är att det är väldigt viktigt att vi alla förstår att ansvaret
ligger i våra egna händer. Mycket vi gör som individ påverkar mer än många
tror, mer än vad jag trodde. Därför kan vi på ett positivt sätt påverka mer än
vad vi tror. Många kanske tror och tänker att vad man som ensam individ gör
inte kommer göra någon skillnad. Tänker man hela världen i helhet kanske inte
det gör stor skillnad om jag som individ ändrar mitt levnadssätt. Men om vi
alla går runt och tänker i dessa tankebanor gör vi knappast saken bättre. Om
alla istället fick meningen ”vi kan göra skillnad” printad i huvudet och
faktiskt gör någonting åt saken skulle vi tillsammans kunna förändra mycket!
Genom att som individ ändra ditt
levnadssätt utformat så att dina handlingar inte ska bidra negativt till
växthuseffekten kanske du inspirerar andra till att göra detsamma. Kanske
inspirerar och uppmuntrar dem i sin tur andra och tillslut kanske 5000 andra
har gjort små förändringar i vardagen för att inte vara orsaken bakom utsläpp i
olika form. För det är just det som det handlar om, småsaker i vardagen- som
att cykla istället för att ta bilen och lägga en extra tanke på vilka livsmedel
du köper. Det gäller att vi inser hur lätt det egentligen är att göra skillnad.
12
Källförteckning
När jag skrev detta ville jag ha
så säkra källor som möjligt. Kollade därför på hemsidor jag litar på då lärare
har rekommenderat dem, som t.ex.
Genom att direkt använda mig av
källor jag visste var bra sparade jag mycket källkritiskt jobb. Kollade alltid
vilka årtal informationen jag fick var skriven. Använde bara information som
var skriven efter 2010 då jag anser att detta är en ständigt förändrande
process och ett tidigare årtal är inte lika pålitligt. Jag använde mig av dessa
sidor nästan hela tiden. Speciellt WWF då den hade bra och mycket information.
Jämförde även den fakta jag fick mellan dessa olika hemsidor för att se till
att det jag skrev var så sant som möjligt.
Använde mig även av en artikel
skriven 2015 av Uppsala universitet. I denna artikel stod fakta jag behövde och
jag ansåg att den var trovärdig då jag jämförde vissa fakta från artikeln med
fakta från andra hemsidor.
Jag har definitivt jobbat
källkritiskt och använt mig av bra källor
Jag är dock redan ganska
välutbildad inom detta område hade därför mycket kunskap jag kunde utgå från
själv.
13
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar