Frågor som du skall kunna besvara efter avslutat område:

1.     Vad menas med jordbruksrevolutionen? Vad fick jordbruksrevolutionen för konsekvenser? Positiva/negativa?

Människorna var nomader, de betyder att de inte var bofasta. De jagade och samlade och flyttade runt hela tiden. För att skaffa mat behövde de jaga, döda och slakta vilda djur och de samlade bland annat bär och frukt som de åt. De var aldrig kvar på samma ställe under för lång tid. Jag tror det är för att djuren hela tiden flyttade på sig. Djuren var deras största tillgång till föda, när de flyttade på sig behövde människorna göra samma sak.

Men ungefär 8000 år f.Kr. hände någonting som förändrade människornas levnadssätt. De upptäckte att man kunde bruka jorden på ett smart och väldigt effektivt sätt. Genom att plantera ett frö i jorden kunde en ny växt eller planta växa ut ifrån det fröet. Jag tror att den eller de personerna som upptäckte detta antingen av misstag tappade ett frö i marken. Fröet började växa och de kunde då dra slutsatsen att växten kom ifrån fröet. Eller att de helt enkelt funderade på hur nya plantor och växter bildades, de kanske till och med utförde olika experiment för att se vad det var som egentligen bildade nya plantor.

Det var omkring Indusfloden, Eufrat och Tigris, gula floden och speciellt omkring Nilen jordbruket blev som störst. Eftersom floderna gjorde jorden bördig, vilket ledde till att det blev lätt att odla. Vattnet i floden höjdes ständigt och när det sedan sjönk igen lämnade de efter sig jord som var bördig och bra att odla på.

Detta ledde till att fler människor samlades på ett och samma ställe. Nu när de hade fått en ny stor tillgång till föda behövde de inte längre flytta runt, människorna kunde bli bofasta. De kunde alltså bo kvar på samma plats hela tiden.

Det var på det här sättet de olika högkulturerna växte fram. Fast det tog ganska lång tid innan det hände.

Människorna kunde nu ha fler ägodelar. Tidigare behövde de bära runt på allt de ägde. När de nu bodde på samma plats hela tiden kunde de lättare förvara sina ägodelar. När de utvecklat sina bostäder ännu mer fick de både tak över huvudet och vindskydd.

Jag tycker att det var bra att människan gjorde denna upptäckt. Jag tror att färre numera dog av hunger, eftersom de nu hade en säker och regelbunden källa till föda. Innan kunde de inte vara helt säkert att de hittade t.ex. bär, frukt eller ett djur de kunde döda och sedan äta. Om jakten inte gick bra under en viss period fick de ändå mat för dagen med hjälp av deras odlingar. När de blev bofasta kunde de bygga upp små bostäder att leva och sova i. eftersom de inte behövde lägga lika mycket energi på att jaga och samla kunde de lägga mer energi på att bygga och utveckla samhället. Vilket jag tror också ledde till att fler människor överlevde. När de hade en bostad och större tillgång till mat fick de även bättre levnadsförhållanden. De hade alltså lättare att överleva än tidigare. En annan anledning som jag tycker är positiv är att de inte längre behövde riskera sitt liv på samma sätt för att skaffa deras mat. När de jagade olika djur var ofta djuren både större och starkare än människan. Jag tror att vissa människor dog genom att djuren anföll dem. Nu behövde de inte jaga och springa i skogen lika mycket, chansen att bli dödad av ett djur var alltså mindre.

Ett tag efter att människorna blev bofasta började de ha djuren som tidigare sprungit runt i det fria i en form av hage. I hagen föddes nya djur, då behövde människorna inte jaga alls längre. Vilket minskade risken att bli attackerad av vilda djur ännu mer.

Men när många människor samlades på ett och samma ställe följde även vissa konsekvenser. När människorna levde nära varandra smittades sjukdomar lättare. Eftersom de även levde nära djuren tror jag att sjukdomar smittades genom dem också. Eftersom de nästan inte hade någon form av behandling för dessa sjukdomar löpte en risk för de drabbade att dö.

När människorna skapade ett samhälle följde även olika klasser i samhället. Vissa blev klassade som fattiga och andra rika. Jag tror att det blev grunden till den alldeles för stora skillnad och tydliga diskriminering som finns mellan rika och fattiga idag. Vilket kön man hade och vilket sorts jobb man bidrog med till samhället spelade plötsligt väldigt stor roll när det handlade om makt. Kvinnorna blev helt plötsligt klassade som mindre värda och inte lika tåliga. Om man jobbade som t.ex. slav hade man ingen chans till respekt eller makt alls. Jag förstår verkligen inte hur denna drastiska förändring kunde ske.

När människorna var nomader levde alla samlat och alla var lika mycket värda. Men när ett samhälle bildades så kunde dessa klasser tyvärr väldigt lätt uppstå. Vad jag tycker är konstigast av allt är att man idag fortfarande kan se väldigt tydliga spår från denna diskriminering. Den pågår fortfarande. Stöld och andra brott tror jag också uppstod genom att människorna kunde ha olika ägodelar och levde mer samlat.

Jordbruksrevolutionen betyder alltså hur människorna gick från icke bofasta nomader till bofasta jordbrukare.

2.     Fick jordbruksrevolutionen för konsekvenser? Positiva/negativa?  

Själva jordbruksrevolutionen tycker jag mest förde med sig fördelar. Som jag skrev tidigare tror jag människornas levnadsförhållanden blev bättre och det blev lättare för dem att överleva.

3.     Vad menas med ”högkultur”? Vad kännetecknar en högkultur? Alltså vad hade de första civilisationerna gemensamt?

Högkultur kan även beskrivas som forntida civilstation. Människorna upptäckte att de kunde odla och på så sätt var jordbruket fött. När människorna blev bofasta valde väldigt många att bosätta sig nära floderna eftersom de gjorde jorden bördig. Som var bra för jordbruket. När så många människor bosatte sig på ett och samma ställe tog de ibland hjälp av varandra och levde mer samlat. Tills de var ett samhälle. När man upptäckte nya saker inom bland annat jordbruket räckte det inte längre med att en person eller en familj hjälpte till och arbetade. Ibland behövde man flera olika familjer och ibland till och med flera olika byar för att utföra vissa uppgifter och pröva nya experiment. Det tror jag också är en av de stora anledningarna till att högkulturerna växte fram. Vad som kännetecknar en högkultur var att olika familjer levde med varandra i en by eller i ett samhälle tillsammans. Man levde i en gemensam grupp. 

De första civilstationerna uppstod i Mesopotamien, Egypten, norra kina och nordvästra Indien. Vad de hade gemensamt var att de alla uppkom längst med en flod. Tack vare den goda tillgång till mat som de uppnådde med hjälp av jordbruket ledde till att många människor samlades och städer uppstod. Alla hade olika klasser i samhället, präster och krigare var högt upp medan slavar var väldigt långt ner. För att kunna styra riket behövdes en ledare. Alla civilstationer utsåg en kung som fick styra landet och bestämma regler och lagar. Varje högkultur hade olika yrken och även politisk centralisering.

4.     Var uppstod de första civilisationerna? Varför uppstod de just på det geografiska läget?

Alla uppstod nära en flod. Mesopotamien bildades mellan det två floderna Eufrat och Tigris. Egypten uppkom väldigt nära Nilen, Harappakulturen uppstod i nordvästra Indien nära Indusfloden och den kinesiska civilisationen uppkom vid floden Huang Ho (gula floden). Egypten, Mesopotamien och Harappakulturen var relativt nära varandra. De kunde utbyta varor och idéer mellan varandra. Men den kinesiska civilstation låg mer isolerat ifrån de andra. De behövde klara sig för sig själva. Eftersom alla uppkom nära en flod kallas de även flodkulturer. Floderna gjorde jorden bördig så det var enkelt att odla på. Människorna hade upptäckt hur man kunde skaffa föda på ett enkelt sätt och nästan alla ville utnyttja det.

5.     Hur levde människorna, hur såg levnadsformerna ut?

Väldigt många levde hela deras liv som bönder. De levde på samma plats hela tiden där de odlade och födde upp djur. På så sätt klarade de sig. De var självförsörjare. De som hade högst makt i samhället var kungen och prästerna. Slavarna hade alltid minst makt. Jämställheten mellan män och kvinnor var på väg bort. Män och kvinnor blev separerade vid tolv års ålder. Kvinnorna för att ta hand om hemmet och eventuella barn och män för att arbeta och försörja familjen. Men Mesopotamiens kvinnliga invånare hade mer rättigheter än i någon annan samtida civilsation. De kunde gifta sig med flera olika män fram tills kungen satte ett stopp för det med en regel eller en lag. I Egypten la invånarna mycket energi på att se bra ut och ha bra hygien. Kvinnorna applicerade svart kol runt ögonen och deras hår var ofta flätat i små flätor som ramade in ansiktet. Männen rakade bort allt hår på hela kroppen. För att hålla sig rena badade man i Nilen och använde en slags tvål.

Dans och musik var någonting som var väldigt populärt bland alla högkulturer. Man använde bland annat flöjter och harpor för att skapa musik. Jag tror att musiken och dansen bidrog till ett samlat och tryggt samhälle. När människorna träffades och hade kul tillsammans tror jag de fick bättre relationer mellan varandra. Det skapade en trevlig gemenskap i samhället.

6.     Vilka tekniska framsteg/uppfinningar gjordes? Vilka blev konsekvenserna av uppfinningen, på kort och lång sikt?

Alla högkulturer har uppfunnit väldigt mycket viktigt. Jag väljer att fördjupa mig kring Mesopotamien och Egypten. Mesopotamiens uppfinningar och upptäckter var väldigt viktiga. De har väldigt viktig roll i dagens samhälle idag. De kom på 60 systemet när det kommer till tid, plogen, kilskrift, hjulet, att en cirkel är 360 grader och konstbevattning. Alla dessa saker tycker jag spelade och fortfarande spelar stor roll för samhället. På det positiva sättet. Den enda av dessa uppfinningar jag kunde hitta konsekvenser på var konstbevattningen.

 Redan på kort sikt dök konsekvenser upp. Marken förstördes, floder överutnyttjades och ekosystemet stördes. Idag finns alla dessa konsekvenser kvar med tillägg av några till. Floder sinar, förorenas och tappar kontakten med våtmarken. I vissa områden är klimatet egentligen inte rätt för att odla. Men med hjälp av konstbevattningen kan man det. Då förstår jag att man använder sig av det. Men i andra länder där de regnar mycket och jorden är bra att odla på finns det fortfarande vissa som utnyttjar konstbevattningen. När de egentligen inte behöver det. Vissa blandar plantor som behöver mycket vatten tillsammans med de som egentligen inte behöver lika mycket vatten. Jag tycker att man istället ska ha alla plantor som behöver mycket vatten på ett ställe och alla plantor som inte behöver lika mycket vatten på ett annat. På så sätt sparar vi stora mängder vatten Jag tycker att man ska sluta använda sig av konstbevattningen i de områden där de går och istället ta vara på t.ex. regn. I de områden där konstbevattningen behövs tycker jag man ska jobba på en bättre och mer lämplig lösning. Det mår nog både människorna och floderna bättre av.

I Egypten var uppfinningarna mer riktat mot utseende och hygien. De tvättade sig regelbundet i Nilen med tvål gjort på fett och krita. Sminket var en annan uppfinning som ursprungligen kommer ifrån Egypten. Kvinnorna ritade svart kol runt ögonen och satte röd färg på läpparna. Tvål tycker jag definitivt inte skapade några konsekvenser. Sminket har inte skapat så stora konsekvenser men enligt mig finns det ändå några. Smink idag tycker jag verkar viktigare än vad de egentligen behöver vara. Denna press som jag tycker läggs på människor idag när det gäller utseende tror jag sminket är en av anledningarna bakom. När människorna var nomader antar jag att de inte ens visste hur de såg ut, eftersom de inte hade några speglar. De hade säkert på något sätt speglat sig av misstag i en vattenpöl eller flod men det var inte med mening, tror jag. Jag tror dock inte att kvinnorna hade så stor fixering vid utseendet då, men den fanns ändå där. Idag är utseendet väldigt viktigt för många, egentligen lite för viktigt. Jag skulle i alla fal tycka det var skönt att leva i en värld där utseende inte var lika viktigt som det är i nuläget.

7.     Vilken betydelse fick de tekniska framstegen/uppfinningarna för människorna och samhällen?     

av alla uppfinningar tycker jag att 60 systemet när det gäller tid har spelat störst roll. Tid är vad hela vår vardag är uppbyggd av. Jag tror även livet blev enklare för människorna då. De kunde lättare hålla koll på saker i samhället. De kunde bygga upp ett arbetssystem som fungerade. Tid fick stor betydelse för samhället. Jag tror deras vardag blev striktare och de fick någonting att utgå ifrån.     

Hjulet är en annan uppfinning jag tror människorna hade stor nytta av. Med hjälp av hjulet konstruerade man en kärra man kunde frakta saker med. Stora tunga saker behövde mycket kraft för att transporteras. Med hjälp av hjulet och kärran gick det lättare. Istället för att flera personer bar ett stort tungt föremål räckte det nu med att en person drog kärran. Denna upptäckt av hjulet blev grunden till nästan alla fordon vi kan transportera oss med idag.

Att en hel cirkel är 360 grader tror jag hjälpte människorna när det kom till matte och arkitektur. När de hade listat ut eller bestämt att en hel cirkel är 360 grader kunde de lösa andra svåra tal inom matte. När de skulle bygga nya saker tror jag de kunde använda mått som var mer exakta. När de visste hur man grader en hel cirkel är kunde de även lista ut t.ex. hur många grader en halv cirkel är. Jag tror de använde sig av det vid konstruktion av nya byggnader. Jag tror även att detta fick stor betydelse

                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                               

8.     Beskriv två högkulturer mer ingående, jämför och lyft fram skillnader och likheter mellan högkulturerna.

Jag har valt att jämföra Mesopotamien med Egypten.

Både Mesopotamien och Egypten var väldigt framgångsrika högkulturer. De hade utvecklade samhällen som fungerade bra. Men Egypten blev i slutänden den mest utvecklade högkulturen. Jordbruket i Mesopotamien var dock mer utvecklat än i Egypten. De åt nästan bara odlad mat, som t.ex. råg, vete, ärtor, gul lök och sallad. I Egypten åt man lite mer varierad mat. De fiskade och odlade både grönsaker, frukt och kryddor. Sumererna (invånarna i Mesopotamien) åt väldigt simpel mat direkt ifrån jordbruket. I Egypten var maträtterna mer exotiska och ofta kryddade med bland annat vitlök, dill och koriander. Sumererna tillverkade honung, matolja och vin som de sålde till andra civilisationer.

Både Mesopotamien och Egyptens invånare utnyttjade keramik väldigt flitigt. Båda tillverkade bl.a. koppar att drick ur och tallrikar. Sumererna tillverkade till och med leksaker till barnen.

Egypten hade endast en flod som de var beroende av, Nilen. Medan Sumererna var beroende av två, Eufrat och Tigris. Alla tre floder fungerade på samma sätt. Vattnet höjs drastiskt och när de sjunker lämnar det jorden bördig och bra att odla på.

Egyptierna hade stor tillgång till sten, som är hållbart byggmaterial. De hade inte sumererna. De använde sig istället av soltorkad lera, men det var inte hållbart. Husen smälte av den varma solen, de behövde ständigt bättra på byggena. Det är därför det inte finns några hus eller byggen bevarade från Mesopotamien. Pyramiderna i Egypten var byggda i sten som är mycket mer hållbart. De är därför de står kvar än idag. Mesopotamiens byggnader var tornlika och byggda med fokus på utseendet. I Egypten satsade man mer på hållbarhet, vilket vi kan se i pyramiderna.

I Egypten hade de ett system som jag skulle säga är grunderna i hur vårt samhälle ser ut och är styrt idag. Nästan alla betalade skatt till landets härskare. Det fanns olika sätt att betala skatten. Det vanligaste var att man arbetade för att bygga upp pyramiderna. Farao härskade och han ansågs även som en gud. Prästerna fungerade som länkar mellan Farao och folket. De skulle hålla deras tro stark. Man hade dock inte utvecklat samhället till den nivån så man betalade skatt i Mesopotamien. I både Mesopotamien och Egypten fanns det klasser i samhället. Men det var tydligare uppdelning mellan arbete och kön i Egypten. Det var nästan omöjligt för en kvinna att härska och kvinnorna var lämnade till att ta hand om barn och hemmet. I Mesopotamien hade kvinnorna mest rättigheter av alla andra samtida civilsationer. Flera olika imperier har genom åren kontrollerat Mesopotamien. 500 år f.Kr. anslöt sig Mesopotamien till det Persiska riket. Idag är det nuvarande Irak. Egypten har haft egen kontroll och namnet lever kvar än idag. Hur Egypten fortfarande är levande och aktivt medan Mesopotamien inte längre finns kvar tycker jag är den största skillnaden mellan Egypten och Mesopotamien.

9.     Hur vet vi all den här informationen om de forna civilisationerna och hur människorna levde osv? 

Det är forntiden och inte stenåldern som räknas som vår äldsta historiska epok. Anledningen till detta var att konsten att skriva uppkom först under forntiden. Först då kunde historiker få skriftliga källor till vad som har hänt. Därför vet vi mer om de som levde på forntiden än stenålderns människor. Arkeologer och geologer har även gjort ett antal fynd som berättar hur man levde på den tiden. Skillnaden mellan arkeologer och geologer är att arkeologer jobbar kring hur människorna levde tidigare och hur världen och vardagen såg ut då. Geologer undersöker allt möjligt, men för att få reda på fakta om hur jordklotet såg ut för länge sedan. De studerar allt möjligt, från levande organismer till marken. Arkeologer gräver ofta i marken efter fynd. Många av dem anser att de har gjort ett större fynd om de hittar en gammal benbit eller gamla sopor än om de hittar t.ex. guld. En benbit eller sopor kan berätta mycket om hur vardagen för de människor som levde då såg ut.