A true hero

A true hero

According to me, everyone needs a hero. Well, not really an actual hero, just someone you can look up to. Someone you can see as your inspiration, someone that motivates you to always try to be a better person. That’s the kind of hero I think everyone needs. For myself my hero has always been my aunt. My mother’s younger little sister. Her name is Lena and she´s 35 years old. I have never told her so but I have always looked up to her. How she doesn’t care about what everyone thinks and does whatever makes her feel good. She always pushes me to do new thing, and to be myself. It could be as silly things as telling me to buy the clothes I like not worrying about what other people might think, to telling me not to take mean comments and stand up for myself.

I personally think she has helped me a lot. My confidence wouldn’t be as high as is today is if it weren’t for her.

When I´m feeling a little sad or down she always notices. Asks me what´s wrong. If I tell her she always come up with the best solutions to how I can feel better. Because in the end that’s what matters the most. Not what another person did to make me feel bad, but how I can feel better. When she has made sure I feel well she tells me how she thinks I should handle the issue. How I through my voice in a calm way can affect other individuals. Make them think, maybe see the world a little different in a way that will positively affect both me and others in my surrounding.

She has told me a lot of physiological tricks to affect other. How to make other like and appreciate you.

This might sound a little mean, messing with someone mind to make them like you. But that’s not wrong? Is it?
No, I don’t think so. As long as I keep using it for a good cause.

Anyways, I kind of stepped out of the subject. Well I guess I just wanted to tell how much Lena means to me. How we humans need other human beings. We need people around us that we like. We need people around us that we look up to. We need people around us that makes us want to be a better person, we need a true hero.  

Sista Läsloggen

Allt jag säger är sant

Har nu läst sista delen av boken. Alicia och Isak har det väldigt bra tillsammans. Ja, jag skrev tillsammans för det är dem numera.

Man har fått lära känna Isak under denna del. Personligen gillar jag hans karaktär väldigt mycket. Hans komiska och smidiga kommentarer bildar en intressant karaktär. Bra jobbat av författaren.

Denna sista del har mycket fokus på hur Alicia och Isaks relation utvecklas och växer. Men också hur Alicia fortfarande kan känna personen som gått bort (hennes mormors) närvaro. I hennes vardag kan hon i hennes huvud höra små kommentarer släppta av hennes mormor. I hennes huvud för hon konversationer med hennes mormor som hjälper henne ta sig igenom vardagens olika prövningar.

När jag skriver detta beskriver jag nästan Alicia som en galning. Men på något sätt känns det som om dessa konversationer hon för i huvudet är helt normala och självklara när man läser. Det är fint på något sätt hur hon trots hennes mormors död får så mycket stöd av henne. Man förstår hur viktig hennes mormor var för henne, hur stor del av henne som därför påverkades när hennes mormor gick bort.
Jättekul att fortsätta läsa om hennes emotionella hinderbana. Inte för att det är roligt att läsa om en person som är ledsen. Däremot roligt att läsa hur hon hanterar saker, reagerar på händelser och att få se samhället ifrån hennes perspektiv.

Jag tycker författaren gjort ett väldigt bra jobb med denna bok. Levande karaktärer, bra händelser och ett innehåll som aldrig blev tråkigt.

Nu i slutet kan jag förstå varför boken heter "allt jag säger är sant" för det är det också. Hon säger att hon ska hoppa av gymnasiet. Vilket hon trots vissa motgångar och långa konversationer med vuxna gör. Hon säger också att Isak är hennes blivande älskare. Vilket han är.

Jag har svårt att sätta fingret på bokens budskap.Väldigt mycket som är väldigt viktigt lyfts vid olika sidor i boken. Mycket handlar om att man ska gå sin egen väg och inte bry sig om vad andra tycker. Att allt är möjligt, bara man vill att det ska.

Alicia är en jättefin person som utgör en bra förebild för yngre läsare, hon blev lite av en förebild för mig.

Läslogg

Allt jag säger är sant

Jag hade rätt. Alicias liv tog en plötslig vridning. Ett nedfall, och inte ett litet heller. En person som stått henne väldigt nära, närmast av alla enligt mig tar sina sista andetag på denna jord. Detta har väldigt stark påverkan på Alicia. Intressant att läsa hur hon hanterar detta. Hur hon hanterar de starka känslor som uppstår och hur hon överbegripande reagerar på detta. Man får se en annan sida av henne, en sårbar sida.
Hennes sorg är väl beskriven. Jag blev påverkad när jag läste denna del av boken. Kanske för att man lärt känna Alicia och övriga karaktärer i boken så det nästan känns som om någon nära till mig har gått bort. Eller kanske för att man då man läser detta reflekterar över ens egna liv och hur man hade reagerat om man själv hamnat i Alicias position fast med personer som finns i ens egna liv. Båda tror jag ligger bakom hur jag blev påverkad av detta.

Men Alicia är stark. Hon låter inte denna händelse totalt ruinera hennes liv. Samtidigt vågar hon visa sig väldigt sårbar för hennes familj och vänner. Vilket jag upplever är lite utanför hennes "bekvämlighetsbox". Det tycker jag är starkt.

Tycker man verkligen lärt känna Alicia vid det här laget. Jag har börjat förstå och se mönster i hennes tankesystem. Man kan förstå hur hon kommer reagera i olika lägen. Men hon kan fortfarande förvåna. Vissa saker hon gör för mig att höja på ögonbrynen och tänka "jaså, du tänker så du Alicia". Dessa ögonblick gillar jag. Det är roligt att bli lite överrumplad och överraskad.

Läslogg

Allt jag säger är sant

Under detta läspass har det hänt väldigt mycket i boken. Alicias humör får en uppåtlutande kurva när hon blir presenterad för en av kaféets stamkunder. Isak. Eller som hon kallar honom, den grekiske guden. Han är snygg, charmig, äldre än henne och tyvärr inte singel. Av denna personbeskrivning är det bara två av fyra saker hon fokuserar på. Snygg och charmig. Resten får lösa sig på ett eller annat sätt, hennes ord. 

Hon gör allt i hennes makt för att prata med Isak så mycket hon kan. Hon använder en flirtig charm för att långsamt veva in honom. Intressant att läsa om hennes perspektiv på honom. Hon kallar honom för hennes blivande man redan 10 minuter efter hon lagt ögonen på honom för första gången. Hon beskriver hur han redan har fastnat på hennes krok, hon har kontrollen och kan veva in honom när och hur hon vill. Enligt Alicia iallafall. Älskar att läsa om hennes självsäkerhet. Oftast när man läser i böcker om hur en individ finner tycke för en annan brukar det av min erfarenhet oftast utspela sig med frågor liknande "tycker den här personen om mig" och "tänk om den här personen gillar någon annan" 

Därför är det uppfriskande att läsa om Alicias självsäkerhet. Hon vet att han vill ha henne. 

Författaren gjorde en kortfattad beskrivning av Isak. Precis som med Alicia berättas nog mycket om karaktären för att man ska få ett grepp om vem han är. Men mycket lämnas till egen tolkning, vilket jag tycker gör karaktären mer levande och mystisk. Det är också lättare att som läsare gilla karaktärerna när man har lite egen yta att tolka och uppfatta. Boken i sig är väldigt levande och verklighetstrogen. Man skulle kunna beskriva den med orden färgglad och tredimensionell. 

Jag tror att längre fram i boken kommer ett litet hinder. Ett nedfall. Personligen upplever jag det som om saker och ting har varit lite för bra lite för länge. Jag tror därför författaren har försökt finna någon slags balans, jämna ut saker med en lite mer ledsam händelse. Även detta för att jag som läsare ska få en mer levande läsupplevelse. 

Läslogg

10/2

Jag har fortsatt läsa boken "allt jag säger är sant" 

Jag har läst 41 sidor. 

Under dessa sidor har Alicia fått hennes önskan om att hoppa av gymnasiet beviljad, på villkoret att hon skaffar ett jobb, eller någonting att sysselsätta sig med under dagarna. På egen hand skaffar hon ett jobb på ett kafé som kallas "kaffe och drömmar".

På kaféet lär hon sig snabbt hur saker och ting fungerar och hur hon ska hantera de olika på sina egna vis annorlunda stamkunderna. Hon trivs bra, beskriver tydligt hur fint hon har det. Känner att hon har "vunnit". Över skolan, hennes kompisar, föräldrar och också över samhällets norm. 

Som ung läsare borde jag kanske relatera till Alicias "inget kan stoppa mig, jag gör vad jag vill" tänkande men jag relaterar mer till hennes föräldrar, vars inställning är annorlunda.

De tycker hon ska skaffa sig en utbildning istället. Vilket jag hade gjort istället om jag var i hennes skor. Men det är väldigt intressant att läsa om hennes revolterande beteende. 

En mening skriven i boken, läst av mig under denna lässtund är "Världen! varför måste den motarbeta mig hela tiden?" 

Jag gillade den meningen, finner någonting komiskt med den. Jag vet inte vad det är men det drog lite i mina mungipor när jag läste den. Jag tror det är en mening som beskriver ganska bra hur en ungdoms hjärna till viss del kan fungera. När vissa saker går fel känns det som om ingen vill att man ska lyckas. Att alla motarbetar en, talar ur eget perspektiv. Kände igen mig själv i meningen.

Jag reagerar mycket på hur Alicias hjärna fungerar. Hennes tankebanor och hur hon fattar beslut. Jag upplever att hon tänker väldigt smalt. Hon ser en enkel väg i svart eller vitt. Men jag som läsare upplever att jag ser alla gråskalor runt henne och i hennes handlingar, som hon ser som svarta eller vita. Känner mig på något sätt mogen när jag läser om henne och jämför hennes tankebanor med mina egna. Får intrycket av att jag kan se en större bild och tagit mognare beslut i hennes skor.

Läslogg

13/1 - 17

Jag började idag läsa boken "Allt Jag Säger Är Sant" skriven av Lisa Bjärbo

Boken är inte uppdelad i kapitel, jag har läst 34 sidor.

Sextonåriga Alicia som är huvudperson i denna bok inleder första sidan inlåst på en skoltoalett. Inlåst på den toaletten tar hon ett beslut som enligt min uppfattning hon tänkt länge på. Alicia ska hoppa av gymnasiet.
Jag vet inte om författaren avsiktligt använde det faktum att hon satt inlåst på toaletten som en metafor för att hon känner att hennes liv är bundet och beroende av gymnasiet. Men jag som läsare drar den slutsatsen då hon beskriver hut liten yta hon för tillfället sitter fast i. Upprepande gånger tänker hon "är det här vad jag vill göra med mitt liv? Vill jag verkligen vara fast här hela mitt liv?" för att sedan dra slutsatsen att nej, det är inte vad hon vill göra med hennes liv.

Jag gillar hur författaren har beskrivit huvudpersonen. Hon har berättat nog mycket om Alicia för att man ska få ett grepp om hur hon är som person. Men fortfarande utelämnat nog många detaljer för att hennes karaktär fortfarande ska hållas intressant och lite mystisk.

Språket i boken är anpassat efter ungdomar, boken är därför relativt lättläst.

Längre fram i boken tror jag hennes beslut att hoppa av gymnasiet kommer diskuteras, i olika sammanhang med olika personer.

text summery

I´m tired of justifying my beliefs

I have read the text “I´m tired of justifying my beliefs”

It is written as an article by Anil Dollomonni and it is about animal rights and how we keep our eyes closed for all the horrible things happening to the animals. In the text she tells a lot of her own opinions but also straight up clear facts about the subject.

In the beginning of the text she writes that she isn’t sorry for justifying what she stands for, which is that it is wrong to hurt and kill animals. Because we do hurt and kill animals, it´s not an opinion, it is a pure fact we have to understand and stop deny.

Alto the main subject of this text is poaching, which means hunting extinct animals. And the animals she talks about in this text are rhinos and elephants.

She starts off by saying that she is not attacking the poaching people´s behavior, but their ignorance and complacency. I really love that she did that, because just like her I think that´s the problem. I think questioning someone´s ignorance is more effective than questioning someone behavior.

She also tells us the reasons behind why people poach. Often because of economic reasons. Elephant´s and rhino´s tusks and horns are worth a lot of money.

The tusks are exclusive and in China have they become a trend to own. People are willing to pay a lot of money for them

The rhino horns are as well worth a lot of money

So she tells us these horrific stories about how the tusks and horns are being remove, and the worst part is that she writes that she is used to reading these stories. Reading that made me really sad and angry. It made me question how this can be normal. How can these horrible things happening to the animals be normal and happen often. And we just close our eyes and ignore what is happening.

She says that stopping this is pretty much impossible but we have to do what we can. Through an educational process spread our knowledge and perspective. Alto it may take a long time, which is a problem because time might be what the animals don’t have much of.

She says that we can find likeminded people and together do what we can.

I loved this text. In the future I´m definitely going to fight for animal rights. I´m already making a statement by not eating meat. Reading this text I realized that a lot of things she stands for is also things that I stand for, it was nice having someone else putting words on my own thoughts.

The text never got boring, Anil kept it interesting from the very first word to the last. It really reached out to me, which I think was her main goal when writing the text. She wanted her readers to feel something, which is what needs to happen if we ever are going to make a change.

I think this is a subject we don’t pay enough attention to. We need to question the fact that we treat rapists and murderers better than we treat the most innocent beings on our planet. And whit “our planet” I don’t mean we humans, I mean we all together. Because that’s how things should be, at least according to me.