Vatten
Hej!
Jag ska berätta lite om
vattnet vi har på vår jord.
Vattnet har idag
väldigt stor betydelse för oss människor. Vi är helt beroende av de och vi
använder de till allt möjligt. Vi renar de så vi ska kunna dricka och använda de
i vardagen.
Vattnet har tre olika
faser. Fast flytande och gas. Vattnets fasta form är is, flytande form är
vattnet vi mest använder och dricker och vattnets gasform skapas när vattnet
blir så varmt så de far ut i luften. När vattnet är i fast form så ligger
vattenmolekylerna tätt packade i ett speciellt mönster. När vattnet är flytande
form så har molekylerna börjat röra på sig och när vattnet är i gasform så rör
sig molekylerna så snabbt så de far ut i luften.
När de blir kallare ute
så fryser vattnet vi har ute i tillexempel sjöarna. Vattnet fryser längst vid
ytan men under isen så finns de kvar vatten i flytande form. Längst ner i sjön
så kan inte vattnet bli kallare än 4 grader.
De två vanligaste
typerna av vatten vi har här är sötvatten och saltvatten. De finns mer
saltvatten på jorden vilket är dåligt eftersom vi får fram nästan allt vårt
drickvatten från sötvattnet. Att få fram vatten från saltvatten är både dyrare
och tar mer tid. Men tyvärr så får inte alla ta del av de rena vattnet. I
Sverige så får vi rent dricksvatten bara genom att slå på kranen, vi bl.a
tvättar oss, tvättar kläder och vattnar blommorna med det. Men i många länder har
de extrem brist på dricksvatten. De måste gå flera kilometer varje dag bara för
att få lite grann.
Vattnet är vårt allra
viktigaste livsmedel. Om vattnet aldrig hade funnits så skulle inte vi heller
finnas.
Men eftersom de redan
är brist på dricksvatten så måste vi vara sparsamma. Om man vill spara på
vatten så kan man T.EX korta ner tiden man tvättar sig, inte låta de rinna
vatten i kranen när man borstar tänderna och försöka använda regnvatten. När de
regnar så kommer de faktiskt rent vatten från himlen.
De går till så att när
vattnet i bl.a havet eller sjöarna får en högre temperatur än marken så stiger
vattenånga från vattnet upp mot himlen. När nog mycket vattenånga har stigit så
bildar de tillsammans ett stort moln. När molnet blir nog tungt för att för
mycket vattnet har fastnat så börjar de regna. Regnet far i sin tur sedan
tillbaka ner i havet eller i sjön igen. De går alltså runt som i en cirkel. De
kallas för vattnets kretslopp.
Man brukar också kalla
vatten för H2O. H:et står för väteatom och O:et står för syreatom. De är en
tvåa med eftersom de är två stycken väteatomer. Tillsammans så bildar
väteatomerna och syreatomen en vattenmolekyl. En vattenmolekyl är så liten så
vi inte ens kan se den med våra ögon. Så om du häller upp vatten i ett
vattenglas så finns de massor av vattenmolekyler i det.
Det finns någonting som
kallas för ytspänning. Ytspänningen gör så att väldigt lätta saker som
tillexempel en insekt som kallas för skräddare kan gå på vattnet utan att
sjunka igenom och vattendroppar behåller sin runda form efter dem har landat.
Ytspänningen skapas genom att de två väteatomerna är plusladdade och syreatomen
är minusladdad. Så atomerna dras till varandra och då skapas en svag elektrisk
laddning som håller ihop vattnet. Men för att bryta ytspänningen så använder vi
diskmedel. Diskmedel löser också upp fett mycket lättare och mer effektivt än
vatten.
Diskmedel kan också
skapa något som kallas för emulgering. Matolja och vatten är två ämnen som inte
dras till varandra och inte vill vara tillsammans. Om man häller i matolja i
vatten kommer de fastna på ytan på ytspänningen. Men om man häller i lite
diskmedel så kommer de gå lättare att blanda ihop de. Man tvingar ihop matoljan
och vattnet helt enkelt. Matoljan kommer åka runt som små kulor i vattnet.
Ett annat exempel på en
emulgering är mjölk som tas direkt från en ko. När man låter mjölken stå så
kommer grädden åka upp till ytan.
För att vattnet ska
vara drickbart så måste de ligga nära eller på 7 på pH-skalan. Man brukar säga
att motsatsen till surt är sött men i det här fallet så är motsatsen till surt
basiskt. Så pH-skalan är en skala där du kan se hur surt eller basiskt någonting
är. 7 är neutralt, från 7-0 är de basiskt och från 7-14 är de surt. T.EX
Citron, ättika och saltsyra är surt och tandkräm och tvättmedel är basiskt. Om
något är för surt eller för basiskt kan de vara farligt för oss människor. För
att mäta om någonting är surt eller sött så behöver du en indikator. Exempel på
en indikator är lakmuspapper och BTB. Lakmuspapper är en liten pappersbit som
ändrar färg till blått om de är basiskt, rosa om de är surt och har kvar samma
färg om de är neutralt. När man använder BTB så droppar man i lite i de man
vill veta är surt, basiskt eller neutralt och ser vilken färg de blir. Om de är
surt så ändrar de färg till gult, om de är på exakt 7 på pH-skalan så ändrar de
färg till grönt och om de är basiskt så ändrar de färg till blått. Tankrämer
som vi bortstar tänderna med är basiskt eftersom efter en vanlig dag så är vi
ofta lite sura i munnen, så för att neutralisera så använder vi tandkräm.
Vatten är också ett
ämne som löser upp mycket. En lösning är när två ämnen är helt upplösta i
varandra och man inte kan skilja på dem. Som tillexempel salt och vatten.
Häller man i salt i vatten så kommer saltet efter ett tag vara helt upplöst i
vattnet. Men om man vill ta bort saltet från vattnet så tror många att man kan
filtrera de men eftersom saltet är helt upplöst i vattnet så funkar de inte. Om
man vill dela på vattnet och saltet så ska man koka vattnet. Man kan sätta
tillexempel en tygbit ovanför vattnet man kokar så kommer vattenångan fastna.
Och när allt vatten har försvunnit så är saltet kvar i botten. De kallas för
destillering. Motsatsen till lösning är en blandning. I en blandning så kan man
skilja på de olika sakerna/ämnena. Som tillexempel i en godispåse eller en
sallad.
Om man häller
tillexempel kakao i vatten så kallas de uppslamning. Man kan tro att de är en
lösning eftersom man inte kan skilja på vad som är vatten och vad som är kakao.
Kakaon åker runt i vattnet som små partiklar nog stora för att de mesta ska
förvinna om man filtrerar vattnet.
Om man låter kakaon och
vattnet stå ett tag så kommer tillslut kakaon åka ner till botten och de kallas
sedimentering.
Om man bara vill ha
kvar saltet kan man låta de stå så allt vatten dunstar bort och saltet är kvar
i botten. De kallas för indunstning.
Hoppas du lärde dig
nånting
Mvh Paulina
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar