Revolutioner

                                     Industrialisering

1.     Berätta om Industrialiseringen, varför skedde den, vad hände och vilka konsekvenser kom med den?

Det var i Storbritannien industrialiseringen först startade. Från år 1760 till 1840-talet skedde stora förändringar. Efter att tidigare ha använt muskelkraft uppstod ett nytt fabrikssystem grundat mekaniskt. Under 1800-talet spreds systemet till resten av Europa och omvärlden. Det är en långsam gradvis process som fortsätter än idag.

Det fanns ingen speciell plan bakom industrialiseringen, man var inte medveten om att den skedde förrän efteråt. Det var först några år senare vi kunde ge den det officiella namnet industrialiseringsrevolutionen.

Den skedde eftersom människorna vill effektivisera jordbruket och produktionen av varor. Genom att istället producera mekaniskt går det snabbare och samhället får in mer pengar. I Storbritannien strävade man hela tiden efter utveckling och effektivisering, vilket var den främsta anledningen till industrialiseringen. De hade även alla förutsättningar för att kunna industrialiseras.

I Storbritannien hade man en handelstradition. Handelsmännen var vana vid konkurrens och försökte hela tiden vara snäppet bättre. Då Storbritannien inte hade en enväldig monarki förekom en relativ tankefrihet, folket kunde dela med sig av sina tankar och idéer. De hade även ett bankväsende och aktiebolag. Från det fick de kapital för att kunna investera. Inom ekonomi och handel hade de även ett fungerande system som förebyggde ekonomiska kriser om handeln inte gick bra. I Storbritannien fanns även arbetskraft och bränsle. Dessa faktorer förutsatte revolutionen.

Vad som hände var att i Storbritannien var det väldigt ont om mat. För att lösa detta problem byggde man maskiner så råvarorna skulle produceras snabbare. På så sätt skulle landet få in mer pengar då de kunde sälja råvarorna till andra länder, de använde även deras egna producerade varor. Till en start hade de flesta maskinerna i sina hem. Men då fler och fler hushåll fick tillskott av dessa maskiner valde man tillslut att samla alla i större lokaler på samma ställe. Jag anser att detta koncept är grundet till det koncept som styr industrin idag. Samhället gick ifrån att vara ett jordbrukssamhälle till ett industrisamhälle. Men industrin krävde fortfarande olika form av arbetskraft.

När de andra länderna i Europa och världen hörde om detta var det många länder som också industrialiserade sig. Främst på grund av vinstintresse och rädslan att bli utkonkurrerade. Men alla hade inte förutsättningarna för att kunna industrialisera sig, de länderna hamnade efter vilket gjorde det tuffare att ekonomiskt överleva. Invånare från många sådana länder valde att flytta till rikare länder som kunde industrialisera sig. Detta skapade stora skillnader mellan länderna vilket vi fortfarande kan se spår av idag.

Befolkningen i Storbritannien ökade under den här tiden. Då de flesta försörjde sig genom jordbruket blev familjernas plats att odla på mindre och mindre, då de fick fler och fler barn. I staden fanns jobbmöjligheter vilket fick många att lämna landet och flytta in till staden. Många bönder blev även arbetslösa och förlorade sin mark.

Många var desperata efter ett jobb, därför var arbetskraften i Storbritannien väldigt billig. Vilket var en av förutsättningarna till industrialiseringen.

Eftersom detta var en väldigt stor händelse har det påverkat samhället på ett väldigt starkt sätt. Alla länder hängde inte med i utvecklingen. Vissa länder hade inte alla förutsättningar för att kunna industrialisera sig, vilket vi fortfarande kan se då det idag finns I och U-länder. I står för industriländer, de länder som har industrialiserat sig. U står för utvecklingsländer, de länder som ännu inte kunnat industrialisera sig. Människorna i industriländerna fick fort bättre förutsättningar än utvecklingsländernas. Länderna gick ifrån att vara relativt jämnlika till väldigt olika. Vissa länder drabbades av fattigdom vilket gjorde att många människor svalt ihjäl eller valde att lämna landet. Medan andra länder fick det bra ställt då de blev rikare. De kunde konsumera mer än de egentligen behövde, vilket gjorde industrin större och rikare. Jag brukar reflektera mycket över tanken att alla länder skulle haft möjlighet att industrialisera sig. Världen hade sett helt annorlunda ut jämfört med hur den ser ut idag.

Industriländerna kunde även börja producera krigsmaterial. Som t.ex. vapen och utrustning till soldater. Detta hade såklart inte länderna som inte industrialiserats möjlighet att göra. I-länderna fick ett bättre försvar och hade bättre förutsättningar i eventuella krig.

Innan industrialiseringen var samhället uppdelat i tre stånd. Högst upp var kungen, sedan kom adeln och prästerna och längst ner var alla andra. Efter industriella revolutionen försvann dessa stånd gradvis och istället uppkom ett klassamhälle. Det hade nästan samma princip men den enligt mig största skillnaden var att man kunde byta samhällsklass. När samhället var uppdelat i stånd föddes man in i klassen och kunde inte göra någonting för att byta klass. Det fanns tre övergripande samhällsklasser och vilken samhällsklass man hamnade i berodde på hur mycket pengar man tjänade. De som tjänade mest var ofta framgångsrika storföretagare eller handelsmän. de ingick i den översta samhällsklassen, överklassen. Under överklassen fanns en bred medelklass som ofta bestod av olika tjänstemän, poliser och militärer. Beroende på hur mycket de tjänade klassades dem olika högt i medelklassen. Tjänade man mer låg man närmare överklassen och tjänade man mindre låg man nära arbetarklassen, som är den tredje samhällsklassen. Arbetsklassen utförde de tyngre jobben, de byggde egentligen grunden för samhället.

Efter industrialiseringen valde de flesta att flytta in till städerna. När de tidigare bott på landet hade de ofta bott många släktingar på samma ställe, vilket ekonomiskt behövdes. När människor kunde få bättre betalade jobb i städerna behövde inte familjerna vara lika stora längre. Det var många som levde ensamma eftersom de inte längre var beroende av någon annan. Att bo ensam funkade bra tills de på något sätt blev utsatt. Om de blev arbetslösa, sjuka eller gamla så de inte längre orkade jobba längre uppstod problem. Storbritannien var inte heller et välfärdssamhälle så om något inträffade kunde skadan bli stor.

                                   

                                        Franska revolutionen

Den franska revolutionen skedde i Frankrike och varade i ungefär 10 år. Den startade år 1789 och slutade år 1799. Frankrike hade enväldig monarki och folket var missnöjda med hur landet styrdes och vem som hade makten. Hur samhället såg ut innan franska revolutionen hände hade de sett ut sedan medeltiden. Samhället var uppdelat i tre samhällsklasser. Högst upp var kungen, hans familj och håv. Sedan kom adel och präster. Längst ner bönder och borgare. Adel och präster utgjorde en procent var. Resten av de 98% var alla andra. Adel och präst var samhällets överklass. De hade mest inflytande och behövde inte betala skatt. All skattebetalning kom från bönderna. Vilken klass man tillhörde kunde man inte påverka, utan man föddes in i de olika samhällsklasserna.

I vissa länder hade man istället 4 samhällsklasser. Borgarna fick en egen klass. Till skillnad från bönderna var många borgare rika och hade det bra ställt. De var ofta handelsmän eller hantverkare, yrken förknippade med handel. I Frankrike hamnade borgarna i det sista ståndet, tillsammans med bönderna. Då de hade stort ekonomiskt inflytande men inget politiskt inflytande var de både missnöjda och arga. Jag tycker att deras missnöje blev revolutionens startbränsle som tog den en lång väg. Jag tror inte att bönderna hade drivit på eller ens startat denna revolution utan borgarna. Utan deras pengar hade de inte haft samma förutsättningar för att kunna genomföra händelsen. Men det orättvisa sätt de blev behandlade på kanske hade väckt en aggression nog stark att starta revolutionen.

Frankrike var ett land som under den här tiden krigade väldigt mycket, vilket kostade pengar. Tillslut var den kungliga kassan tom. Det året drabbades Frankrike av missväxt. Kungen brukade ofta lösa det genom att ta pengar från den kungliga kassan och köpa råvaror från andra länder. Men då den var tom hade han inte möjlighet att göra det, vilket ledde till att befolkningen drabbades av svält. Då folket redan var missnöjda tog de inte denna händelse så positivt.

Marie-Antoinette var under denna tid fransk drottning som höll stora lyxiga fester. Då folket samtidigt kämpade för överlevnad blev de inte nöjda över detta. Hon blev som en symbol för oansvarigheten och hur mycket pengar kungafamiljen spenderade på onödiga saker. Detta ökade missnöjet ännu mer.

I den tredje samhällsklassen uppstod tankar om ett annorlunda styrt samhälle utan enfaldig härskare. Borgarna drev ständigt på dessa idéer. 

År 1789 samlande kungen generalständerna i en typ av riksdag. I denna riksdag fick adel, präst och resterande en röst var. Trots att adeln och prästerna utgjorde en procent vardera av befolkningen och resten av folket utgjorde 98% av befolkningen. På så sätt kunde adeln och prästerna blockera ut tredje klassens röstning.

Då det tredje ståndet fått nog krävde de att en förändring skulle ske. Men kungen hade inget intresse av att ge upp makten så han sa bestämt nej. Det tredje ståndet bryter sig då ur generalständerna och bildar ett eget parlament kallat nationalförsamlingen. Denna nationalförsamling stormar Bastiljen som då var vapenförråd och fängelse. Datumet för denna händelse som idag är Frankrikes nationaldag är den 14 juli, år 1789. Kungen föstod att han var besegrad och gav motvilligt upp makten. På så sätt tar istället nationalförsamlingen makten.

Efter det gick det dock bara utför. Inom nationalförsamlingen gav man makten till en man som hette Robespierre. Eftersom ekonomin var dåligt ställd centralstyrde han den. Han bestämde fastare rimliga matpriser, på så sätt blev svält ett mindre problem, vilket egentligen enligt mig var ett ganska dåligt beslut då han i princip använde pengar han inte hade. Han införde även en hemlig inre polisstyrka vars uppdrag var att leta rätt ”inre fiender”. Alla dessa avrättade han. Problemet var att resten av folket tog saker i egna händer och avrättade personer som inte trodde på revolutionen. Totalt avrättades omkring 40 00 människor inklusive hela kungafamiljen. Detta tror jag skapade en rädsla hos folket. Då många var rädda för att bli avrättning tror jag inte de vågade säga vad de tycker. Vilket är ganska ironiskt då det var en av de saker de kämpade för. De kämpade även för att få bestämma vem som skulle ha makten. Men jag tror många av rädsla inte uttryckte sig angående styret i landet. Frankrike förklarade krig mot många länder och får då emot sig många europeiska stormakter, som t.ex. vad som skulle bli Tyskland och Spanien. Revolutionen spårade ur och blev grymmare. Då det gick väldigt långt tror jag tillslut folket enades om att vissa saker som hände i landet var fel och stämde inte med vad de från början kämpat för. Robespierre störtades och avrättades år 1794. År 1799 tog revolutionen slut då Napoleon tog makten. Han hade gjort stora militära framgångar och var därför väldigt populär. Han utnyttjade populäriteten för att kunna bli diktator.

Frankrike var tillbaka där de började med en enfaldig härskare. Jag antar därför att vissa var missnöjda med det faktum att de var tillbaka på ruta 1 igen. Men om vi idag kollar på hur den franska revolutionen har påverkat samhället var det värt det hårda arbete de la ned.

I många europaländer uppstod nya revolutioner, ofta drivna av borgarklassen. De flesta av dessa revolutioner lyckades. Ofta på grund av att de som för tillfället styrde landet tillät revolutionen att hända. Därför blev de inte lika extrema. I Frankrike fick folket strida hårt mot kungen och adeln, därför blev den grymmare. Jag ser på dessa händelser som dominobrickor. Efter det att den första fallit följer de andra med, tillslut har nog många brickor fallit för att majoriteten av Europas länder ska ha samhällen där folket får vara med och bestämma.

2.      De revolutioner jag känner till är franska, industriella och amerikanska. (F.I.A)

Jag känner även till den ryska och den grekiska revolutionen

3. Imperialism och kolonialism är synonymer till varandra. Det betyder att man på andras bekostnad försöker utöka sitt eget territorium. Ofta genom erövring, krig eller övertagande.

4. Nationalism betyder att man har gemensamma grundtankar och tankesystem för att stärka en nation förenad genom en flagga.

5. Demokrati betyder att all offentlig makt ska utgå från folket. Ordet demokrati betyder folkmakt eller folkstyrelse. Alla får vara med och bestämma och makten är inte enfaldig

6. Motsatsen till demokrati är diktatur. Ett exempel på en diktatur är Nordkorea. I diktaturer är makten enfaldig och folket får inte vara med och bestämma. 

7. Rasism betyder att beroende på var man kommer från eller hur man ser ut tycker man att människor är olika värda.

8. Kvinnorörelser är grupper med människor som kämpar för kvinnans rätt i samhället. Kvinnor har under väldigt lång tid varit förtryckta. Tidigare fick de t.ex. inte utbilda sig, författa och eller arbeta utan skulle istället ta hand om hemmet. Under 1700-talet uppstod därför kvinnoklubbar med mål att främja kvinnans position i samhället. Generella tankar om att kvinnan skulle få mer rättigheter utvecklades. Kvinnoklubbarnas tankar utvecklades under 1800-talet till drivande starkare åsikter om kvinnors samhällsplacering. Generella tankar utvecklades till mer exakta åsikter. Då fokus på att kvinnor skulle ha möjlighet att ärva, äga, utbilda sig och jobba utanför hemmet. Klubbarna hade övergått till föreningar. John Stuart Mill var en man som genom en bok han skrev lyckades på vissa män intresserade i kvinnornas åsikter om jämnställdhet. Boken han skrev hette ”förtrycket av kvinnorna” som förklarade orättfärdigheten.

År 1920 övergick åsikterna till krav. Rörelser som på olika sätt framförde kraven bildades. Året därpå fick kvinnorna officiellt röstrött, vilket var en stor och viktig händelse. De flesta hade då förstått hur orättvist kvinnorna behandlas. Idag finns det ett överbegripande begrepp som sammanfattar viljan att kvinnor ska ha samma rättigheter som män. Begreppet kallas feminism och blev den ledande ideologin.

9. Det var under 1800-talet genom idéer om hur samhället ska vara den politiska ideologin växte fram. De tre största politiska ideologerna under den här tiden var konservatismen, liberalismen och socialismen. Konservatismens grundtanke är att man ska bevara det gamla samhället, kyrkorna och kungen. Liberalismen ville ha högre frihet. Alla skulle ha rösträtt och yttrande och tryckfriheten var väldigt viktig. Vad som dock stod i fokus var individens frihet. Socialismen handlade mycket om att dela med sig och gemensamt ägande. Man satte arbetarnas rättigheter i fokus och det byggde mycket på att man som grupp löser problem bättre än som individ.

Den franska revolutionen kan man säga styrdes av liberalismen. Folket ville ha frihet och rättigheter. Man ville inte ha en enfaldig maktinnehavare utan ville göra sig av med framförallt kungens, prästernas och adelns makt.

Då konservatismen ville bevara det gamla var de konservativa emot revolutionen. De såg inget fel med att vissa hade mer makt än andra och ansåg att en revolution var fel. De konservativa var ofta rika och hade makt då de ofta ingick i överklassen. Många av dem var rädda att tappa den makt de hade. De ville behålla sin överklass i samhället och var rädda att samhällsklassvis puttas ner om revolutionens åsikter gick igenom.

Socialismen var mestadels inställd på arbetarnas villkor. Det var inte ovanligt att jobba upp till 16 timmar, de ville ha bättre villkor.

10. Det svenska välfärdssamhället växte fram under början av 1900-talet. Det började med att A-kassa, folkpension och 8 timmars arbetsdag infördes till samhället. Var man arbetslös skulle man få pengar från A-kassan för att klara sig. Då man blir gammal och inte längre orkade jobba fick man pengar genom folkpension. Detta utvecklades under 50 och 60 talet i form av barnomsorg, sjukvård och pension. För att finansiera detta höjde man skatten. Grundtanken bakom var att hjälpa de utsatta och få den hjälp man behöver. Idag är den svenska välfärden mer fri. När man bor i ett välfärdsamhälle har man ett skyddsnät redo att dämpa ens eventuella fall runt sig hela tiden.

11. I Sverige finns det 5 minioriteter. Judar, samer, tornedalingar, romer och sverigefinnar. I en minioritet har man en samhörighet. Ofta kulturell, språklig eller en vilja att ha kvar sin identitet. De flesta av dessa minioriteter har någon gång blivit förtryckta då de inte efterliknar ”den ideala svensken”. Detta hör ihop med rasism. I dagens samhälle är detta dock mer jämnställt. 

Läslogg

10/3

Idag har jag läst 14 sidor, vilket motsvarar 1 och ett halvt kapitel.
Det var först idag jag upptäckte att nästan hälften av alla kapitel är tillbakablickar i huvudpersonen Britts liv. Jag tycker det var ett smart drag av författaren då boken blir mer levande, de känns som att jag får lära känna Britt på ett djupare sätt, vilket är roligt. Britt är just nu på flykt med två brottslingar, en av dem är beväpnad med en pistol. Britt är väldigt smart och har ett tänk som förmodligen kommer stå bakom hennes eventuella räddning, eller hennes sätt att ta sig ifrån brottslingarna. Hon tänker alltid ett steg längre och har nästan alltid en plan i baktankarna. Jag blir inspirerad av sättet hon tänker. Det är ganska likt mitt sätt att tänka, läsningen blir roligare då jag kan relatera till huvudpersonen. När jag slutade läsa nu hade de precis hittat en parkvaktstuga, tyvärr obemannad. Britts smarta plan innehöll tyvärr en vakt som jobbade i stugan. Men det fanns både mat, vatten och värme i stugan så hon slapp i alla fall frysa eller svälta ihjäl.

Jag gillar hur författaren leker med olika beskrivningar. På ett ställe i boken skrev hon "Det var en möjlighet som blinkade likt en trasig glödlampa i utkanten av mitt medvetande"
jag gillar den eftersom den sortens beskrivning gav mig en häpnadsväckande klar bild av Britts tankar.
Jag reagerade på att Britt trots den situationen hon befinner sig i håller sig relativt lugn. Hon är satt under mycket press då hon både ska orka gå långa sträckor med tung packning och leda två kriminella rätt väg genom en stor skog. Allt detta gör hon under pistolhot. Jag tror att situationen får henne att tänka klart och skarpt. Vilket är välbehövligt.

Jag tror definitivt att Britt kommer lyckas fly från brottslingarna på något sett. Med hennes hjärna och klipska diskreta lösningar tycker jag det är större sannolikhet att hon kommer på ett sätt att fly än stanna kvar.

Läslogg

23/2 2016

Idag har jag läst 17 sidor. Vilket motsvarar ungefär ett och ett halvt kapitel.

Just nu har det kommit in väldigt mycket spänning i boken, vilket jag gillar. Boken tog en plötslig vändning vilket gav svar på vissa frågor jag tidigare hade. Britt och hennes bästa kompis Korbie hittade efter en timmes vandrande ute i snön en liten stuga. Killarna som bor i huset verkar mystiska. Jag uppfattade dem som en tickande bomb som när som helst sprängs.

Det blev lite segt, vilket jag inte gillade. Men spänningen jag läste idag neutraliserade det sega.

Jag fick mestadels svar på mina frågor idag och lämnades inte med några nya

Läslogg

4/2 - 2016

Idag började jag läsa en ny bok. Den heter Black ice och är skriven av Becca Fitzpatrick.

Jag har läst 49 sidor, vilket motsvarar tre kapitel.

Huvudpersonen i boken heter Britt. Hon och hennes bästa kompis Korbie har en resa till Idlewilde planerad. Idlewilde är någon slags camping där de ska fotvandra. Britt är väl förberedd och exalterad över resan då hon har planerat den i flera månader. Hon har tränat hårt och köpt utrustning. Men hennes positiva inställning tar en hastig vändning när hon får veta att Korbie brorsa ska följa med på resan. Han heter Calvin och har tidigare haft relationsstatusen "i ett förhållande" tillsammans med Britt. Hon blir inte precis överlycklig när hon får veta detta och bestämmer sig för att på varje sätt visa för honom att hon har kommit över honom. Efter deras uppbrott träffas de första gången på en bensinmack. När Calvin retar henne med hans gömda elaka kommentarer blir Britt desperat och säger att hon numera har en ny pojkvän. När hon ser en kille lite äldre än henne på parkeringen utanför bensinmacken säger hon att det är han. När han kommer in i affären går Calvin fram till honom för att prata, eftersom han tror att hon ljuger. Men han spelar med Britt och låtsas vara hennes pojkvän trots att de aldrig har träffats. Han heter Mason. Lite senare i boken när Britt och Korbie med bil är på väg mot campingen måste de stanna på vägen eftersom ett oväder bryter ut. För att inte frysa ihjäl tvingas de söka igenom skogen efter en stuga att ta skydd i under natten. Efter en timmes letande hittar de en stuga, men personen som öppnar är Mason.

Britt är en väldigt bestämd tjej. Hon är fast besluten om att sköta sitt egna liv och vill inte visa sig allt för svag för andra människor. Till skillnad från hennes kompis Korbie. Hon kommer ifrån en väldigt förmögen familj. Korbie gillar att vinna och ha rätt. Hon är extremt duktig på att smyga in elaka kommentarer mellan raderna. I hennes familj sätts väldigt höga krav på barnen, ett krav som hon till skillnad från hennes brorsa Calvin klarar av. Han klagar på hur hans pappa alltid klagar på att han inte duger. Calvin är väldigt nonchalant och har lite för högt självförtroende för att kunna klassas som snäll. Denna bok tillhör kategorin ungdomsböcker. Den har ett lätt språk riktakt till ungdomar.

En mening jag läste idag som jag tyckte om var "himlen var så intensivt blå att de gjorde ont i ögonen". Jag tyckte det var en bra och beskrivande mening.

Jag reagerade mest på Korbies diskreta elaka kommentarer hon gav Britt. De har varit bästa vänner länge men vissa meningar hon sa var över gränsen.

Eftersom det redan står vad som kommer hända senare i boken på bokens baksida lämnar det inte mycket till fantasin. Att någonting inte riktigt är helt rätt med Mason är inte svårt att lista ut

Pojken med randig pyjamas

1.            Vilken tycker du är den starkaste händelsen/scenen i filmen? Varför då?

Filmen hade väldigt många starka händelser som alla är värda uppmärksamhet, men den scenen som berörde mig mest var den sista. Bruno hade precis tagit sig in i koncentrationslägret och letade efter hans väns Shmuels pappa. Men de hinner inte annat än ta sig till Shmuels barack förrän soldaterna kommer och tvingar alla i baracken att följa med dem. De går ner för en trappa och tvingas in i ett omklädningsrum där de blir tillsagda att klä av sig. när alla fångar, Bruno och Shmuel är helt avklädda puttas de in i ett litet rum. Det är trångt i rummet och flera av männen skriker, några har redan listat ut vad som väntar. Bruno och shmuel, som fortfarande är ganska ovetande tar varandras händer och blundar. Vilket är det sista vi får se av de 8-åriga pojkarna. Rummet de blev tvingade in i var en gaskammate där de blev gasade till döds.

2.            Vad tänker du om slutet?

Slutet på filmen var väldigt starkt. Men den här filmen är baserad på verkliga händelser. Vad som hände då var väldigt hemskt så det känns nästan självklart att filmen ska ha ett berörande slut. Vilket jag tycker är bra. Ett kraftigt slut berör många, fler kommer ihåg slutet och reflekterar över det. Det är viktigt att vi inte glömmer vilka hemska saker som tidigare hänt. Om vi alla är överens om att vad som hände inte var bra kommer det förhoppningsvis inte upprepas. Om vi inte längre uppmärksammar det eller anser det som inte lika viktigt tror jag det finns en risk att det händer igen.

3.            Vad tror du att Bruno tycker om att flytta från sina kompisar i Berlin?

Bruno bodde tidigare i en stad full av liv där han hade många kompisar. Därför blir han skeptisk när han får veta att de ska flytta. Han spenderade mycket tid med sina kompisar och lekte med dem så ofta han kunde. Om de flyttar ut på landet kommer han inte längre ha möjlighet att vara med hans gamla kompisar mer utan blir tvingad att hitta nya. De kompisar han hade i Berlin delade samma intressen som Bruno, jag tror han är nervös över att hans eventuella nya vänner inte tycker om samma saker som han.

4.            Vad är pappans känslor om att flytta och få ett nytt ”jobb”? Är han glad?

Som nästan vilken människa som helst tror jag det var pengar som lockade honom från första början. En löneförhöjning och större ansvar lät som ett bra förslag till en början. Men mer ansvar i hans fall hade annan betydelse än vad det har idag. Mer ansvar i pappans fall betydde att han skulle vara chef över ett koncentrationsläger. Ett sådant ansvar passar inte alla, uppgifterna man har är nog ganska hemska. Jag tror därför att han var lite nervös och rädd men dolde det med en mask av leenden. Men han var samtidigt glad över att ha få ha en viktigare roll med mer ansvar.  

5.            Vad tänker mamman om att flytta?

Jag tror att mamman precis som pappan gömde hennes egentliga känslor bakom ett skal av leenden. Det enda hon visste var det Brunos pappa hade berättat henne. Jag antar att han hade fyllt hennes huvud med de få positiva saker som finns med flytten och hans nya ansvar. Hon var ganska ovetande om vad som egentligen pågick bakom koncentrationslägrets stängda grindar. Men jag tror att hennes undermedvetna redan visste sanningen men eftersom allt gick bra för hennes man och familj var hon för blind för att kunna se det. I övrigt tror jag hon helst ville stanna kvar i deras hus de hade i Berlin, men hon klagade inte allt för mycket.

6.            Vilka är Brunos känslor om platsen och huset de flyttat till?

Som sagt tror jag Bruno blev väldigt skeptisk. Han hade tidigare bott i en stor stad med mycket människor och vänner, men skulle nu flytta ut på landet. På det nya stället hade han inte ens tillgång till en skola. Men hans största problem är ändå om han ska lyckas hitta några kompisar. När de kommer fram till det nya stället blev han ledsen och kände sig ensam. Numera var han begränsad, han fick t.ex. inte vara på baksidan av huset. Han hade inga vänner och ingen skola att gå till på dagarna. Fast hans humör fick en plötslig vändning när han träffade Shmuel.

7.            Vad är det som lockar Bruno att söka sig utanför hemmet till lägret?

Från Brunos sovrumsfönster ser han koncentrationslägret. Han ser det som en möjlighet att skaffa vänner. Vad han inte vet är att det är ett hemskt koncentrationsläger styrt av hans egen pappa. Han berättar om lägret till hans mamma och frågar om han får gå dit och leka. När hans mamma förstår att det är koncentrationslägret Bruno pratar om säger hon nej. Jag tror det är en av anledningarna till varför han smet dit ändå. Säger man ”du får inte göra så” till en åttaåring tror jag det först som dyker upp i de flestas huvuden är ”jag ska gå dit”. Men den största anledningen till varför Bruno gick dit tror jag är eftersom han var extremt uttråkad. När han plötsligt fick lämna hans vänner i Berlin blev han desperat efter en ny. Han hade även redan upptäckt allt som fanns att upptäcka på de områden han fick så han sökte sig efter nya.

8.            Vad tror du att Bruno tänker när han skadat knäet och får hjälp av mannen som skalar potatis fast han är läkare? Vad tänker mannen, tror du?

När mannen hjälper Bruno med hans skadade knä ifrågasätter han varför mannen gör det. Mannen som tidigare var läkare kunde inte fortsätta med yrket när han blev satt i ett koncentrationsläger. Vilket Bruno inte vet om eller förstår. Eftersom mannen är behandlad illa är Bruno lite skeptisk och vågar inte riktigt lita på honom. Men mannen är snäll mot Bruno så han släpper efter. Eftersom mannen tidigare varit läkare tror jag han såg Brunos skada som en chans att visa vad han kan. Bruno är bara en pojke och vet ännu inte vad det är som verkligen händer, han var också en av de få som faktiskt pratade med mannen. Jag tror därför att mannen såg Bruno som det närmaste han kom till en vän. 

Mänskliga rättigheter

1     1)      Beskriv vad de mänskliga rättigheterna betyder.

Mänskliga rättigheter kan även beskrivas som grundläggande fri och rättigheter som gäller för alla. Det betyder att alla mäniskor, oavsett kön, religion, land eller hudfärg har lika värde och rättigheter. Vissa tror att mänskliga rättigheter och regler i princip är samma sak. Men så är det inte. Regler och lagar kan skilja sig ifrån land till land. Mänskliga rättigheter är densamma oavsett vem det gäller eller i vilket land. Det finns väldigt många olika sorters rättigheter. Vissa är sociala och ekonomiska. De handlar om att alla mäniskor ska få hjälp av samhället om de behöver, ha rätt till sjukvård och få lära sig att läsa och skriva. Andra rättigheter är t.ex. politiska och medborgerliga. De handlar om att alla människor ska ha rätt att tycka och tänka som de vill. De ska få tro på vilken gud de vill och bli accepterade oavsett vad de tycker eller tror på. Alla människor ska ha rätt till personlig säkerhet, frihet och liv. När man säger ”rätt till liv” menar man att du inte ska kunna bli dödad av staten. Avrättning är ingenting en människa ska kunna råka ut för. Det är staterna som ska se till att dessa rättigheter följs. Det är staten som ska anpassa samhället efter religionsfrihet och yttrandefrihet. De har även ansvar över att alla får mat och ett boende. Därför är det tyvärr ofta staterna som kränker de mänskliga rättigheterna. De begränsar yttrandefriheten.

2       2)      Ge exempel på hur man bryter mot dem i olika delar av världen.

Nästan varje land har någon gång på något sätt brutit mot de mänskliga rättigheterna. Sverige är en av de länder som följer de bäst. Men det betyder ändå inte att vi aldrig brutit någon. Vi får hela tiden in flyktingar som vill komma in i Sverige. Vi släpper in många men många blir skickade tillbaka till deras hemländer igen. I vissa av de länderna pågår tortyr. Enligt de mänskliga rättigheterna ska ingen människa någonsin utsättas för det. Sverige har då egentligen skyldighet att släppa in de i vårt land. Men om man jämför med andra länder och deras sätt att bryta de mänskliga rättigheterna är vad Sverige gör en ganska liten sak.

Det är i länder med diktatur de mänskliga rättigheterna oftast bryts. Eftersom diktatur är motsatsen till demokrati. Demokrati betyder att alla ska få vara med och bestämma. I en diktatur får människorna inte vara med och bestämma, de kan heller inte rösta bort de styrande från makten i allmänna val. De får inte tycka och tänka som de vill. Länder i Afrika som t.ex. Sudan, Somalia och Kongo är ofta är drabbade av inbördeskrig. Deras rättigheter kränks dagligen. De torterar och mördar människor och alla har definitivt inte tillgång till vatten och mat.

3) Nämn någon organisation som du anser arbeta på ett bra sätt med mänskliga rättigheter.

Jag tycker att Unicef gör ett väldigt bra arbete, eftersom deras största prioritet är barnen. När de mänskliga rättigheterna kränks, i naturkatastrofer eller liknande är det nästan alltid barnen som drabbas värst. Därför är de bra att de sätter så mycket fokus på dem. Jag tycker de gör ett aktivt jobb och bryr sig mycket. De försöker hela tiden hitta nya sätt att hjälpa.

Jag har använt många olika källor, men har fått mest fakta från www.sorummet.se

Och www.manskligarattigheter.se

Beowulf

                                    Beowulf reflektion

I klassen har vi läst en bok som heter Beowulf. Det här är vad jag tyckte om boken.

Det budskap jag tror att författaren vill förmedla är att man ska ansluta sig till det goda. Oavsett hur liten chans den goda sidan har lyckas de ändå på något sätt slingra sig igenom och överlista de onda. Allting blir tillslut bra, bara man inte ger upp. Men jag tror också att författaren vill få fram att ondskan alltid kommer finnas. Även om man besegrar en ond person eller sak betyder det inte att man besegrat ondskan själv.

Författaren till boken hittade inte på denna berättelse själv, utan skrev sin tolkning av en historia som redan har funnits väldigt länge. Därför tror jag att han inte tänkte så mycket på vad han vill att läsaren ska känna när man läser boken. Jag tror att vad han tänkte mer på som också var en av de anledningarna till att han skrev boken är att han ville att denna historia ska leva kvar. Han kanske hade ett stort intresse för berättelser som Beowulf och inte ville att den skulle dö ut. Han lyckades bra tycker jag.

Den som har skrivit denna version av Beowulf heter Robert Nye. Han föddes i England år 1939.

Boken som Robert skrev publicerades på engelska år 1968. Under 60-talet hände många viktiga och stora händelser. Som t.ex. att Beatles slog igenom och att berlinmuren byggdes. Men den största händelsen som hände samma år boken släpptes tycker jag är att Martin Luther King dog.

Martin Luther King var en afroamerikansk man som kämpade för fred och rättvisa. Speciellt rättvisa mellan vita och svarta. På 1950-talet fick han sitt genombrott som ledande medborgarrättskämpe när han protesterade mot att svarta inte hade samma rättigheter som vita i Alabama. Denna protest ledde till att en domstol förklarade att denna diskriminering var olaglig. Denna dom fastställdes senare av den högsta domstolen i USA. Martin Luther King fick mer stöd varje år, till och med av de vita. Han mördades den 4 Juli 1968. Han blev träffad av ett gevärsskott i huvudet när han stod på en balkong i Memphis.

Martin Luther King medförde en stiftning av lagarna i USA. De svarta fick mer rättigheter och fick säga till om politiken.

Boken hade ganska många miljöbeskrivningar. Den miljöbeskrivning jag gillade mest lyder så här:

”Träsket var vilt och vidsträckt. Det beredde ut sig så långt ögat kan nå. Himlen där ovanför var grå. Solen var dyster och kraftlös. Det var ett dött landskap. Beowulf red på en av de hästar som Hrodgar hade givit honom den var vit med svart man. Han tog sig försiktigt fram och följde långsamt spåret. Hans krigsmän höll sig bakom honom. Han hade aldrig tidigare varit på en så tröstlös plats. Vinden var svag och suckade i vassen. Inga fåglar sjöng. Till och med ljuset verkade flyktigt som om det var en objuden växt på blixtvisit.”

Författaren har lagt ner ganska mycket arbete på att beskriva de olika personerna och karaktärerna i boken. Vilket gör att boken blir mer intressant och det blir lättare att få upp bilder i huvudet. Den personbeskrivning jag gillar mest är nog denna

”Beowulf var ung, men han hade redan blivit ryktbar för att han var så god och så modig. Han var under medellängd; han såg faktiskt längre ut när han satt än när han stod, eftersom han var bredbröstad och bredaxlad medans hans ben var korta. Han hade rakt brunt hår och starka handlede. Folk tyckte det var svårt att säga vad det var som var minnesvärt eller märkvärdigt med hans ansikte – men alla mindes det.

Jag tycker den beskrivningen gav mig en väldigt klar och tydlig bild i mitt huvud av Beowulf. Jag gillar också Beowulfs karaktär och jag tycker nästan att hans fysiska utseende speglar hur han är som person. Författaren beskrev hur man kom ihåg hans ansikte för att det var någonting speciellt eller märkvärdigt med det, tycker jag man kommer ihåg hans personlighet.

Beowulf är en klassiker som har funnits och berättats väldigt länge. Jag tycker mer om böcker som är skrivna mer i nutid. Vissa ord och meningar var svåra och förstod jag inte, men jag tycker ändå att boken var ganska bra. Det var spännande och mycket saker hände, det blev aldrig dötid. Jag gillade också karaktärerna väldigt mycket. Speciellt Beowulf. Men jag hade hellre läst en annan bok. Jag kände mig inte motiverad till att fortsätta läsa vilket jag tycker man ska när man läser en bok.