Flytta
hemifrån
1.
budget
bostadsrätt, Stormakargatan 16 Luleå
vi har tagit ett lån på 2 450 000 kr
köpt en möblerad lägenhet för så mycket pengar
vi betalar tillbaka 14024:- per månad, på 15 år
skuldfria
Vi betalar 5096:- varje månad för vatten, el, värme,
kabel tv
Total boendekostnad 19 120:-
Paulina ingen A-kassa, arbetslös
Morteza - 75 000:- - efter skatt 37 500:-
Elis - 100 000:- - efter skatt 50 000:-
Daniel- glömt vad han tjänar innan skatt- efter
skatt 16 000
Transport: Elis bil från jobbet, vi behöver därför
inte betala bensin eller försäkring på bilen, Daniel och Elis samåker varje
morgon till jobbet
efter skatt drar vi in 103 500:-
utgifter;
försäkring - hemförsäkning- inkl allrisk 152:-
folksam
livsförsäkring- 1 person 150- 4 personer - 600:-
Daniel Morteza och Elis är med i A-kassan - unionen
- medlemsavgift varje månad 112 kr- totalt 336:-
hygienartiklar - toalettpapper, tvål, schampoo, deo
2580:-
rengöring/tvätt - tvättmaskin finns i lägenheten
varannan månad tvättmedel (färg, vit) 56;-
sköljmedel 21:-
städartiklar- damsugarpåsar, rengöringsspray, såpa,
glasputsservetter, diskmedel
1000:-
Mat: 9000:- per månad
Ränta inklusive amortering 14024:-
5096:- vatten, el, värme, kabel tv
fickpengar 2000:- var - total kostnad 8000:-
våra utgifter ligger på 34 826:- varje månad
efter vi har betalat alla utgifter har vi kvar 68
674:-
60 000:- lägger vi in på ett sparkonto, pengarna
sparar vi till resor, eventuellt en bil, plötsliga utgifter
8 674:- har vi varje månad som får spenderas, till
gemensamma aktiviteter, t.ex. äta på restaurang tillsammans
Elis företag gick i konkurs
transport: Elis bil var från företaget, blir därför
av med den
Ny transport sker via buss
månadskort 3 pers
1 månadskort = 320:- 3 månadskort = 960:-
Vi drar nu in 53 500:- varje månad
Efter vi betalat våra utgifter nu har vi kvar
18 674:- varje månad
Av dessa pengar lägger vi in 15 000:- på
sparkontot
Kvar har vi 3 674:- varje månad, för gemensemma
aktiviteter
Då vi har en väldigt stadig ekonomi blev vi inte
starkt påverkade av att inte längre få Elis månadsinkomst.
Enda skillnaden blev lite mindre pengar på
sparkontot och överflödiga pengar som går till gemmansamma aktiviteter osv.
2.
Välfärd
Själva begreppet
välfärd betyder hur väl ett land tar hand om sina medborgare. I Sverige lever
vi enligt välfärdstrukturer i ett välfärdssamhälle. Vi har ett socialt
skyddsnät runt vårt samhälle som hjälper oss om vi hamnar i en utsatt position eller
blir socialt sårbara. Det är ett system av säkerhet som hjälper oss att
ekonomiskt överleva oavsett vad som sker.
Den svenska välfärden
innefattar bland annat pension, arbetslöshetsersättning som även kallas
A-kassa, skola, sjukersättning, sjukvård och föräldrapenning.
Dessa bidrag får du
behörighet till om du är i behov av dem.
När vi blir äldre och
inte längre har orken som krävs för att jobba får man en summa pengar från
samhället varje månad som kallas pension. Den betalas ut från olika håll. Oftast
i tre delar. Den allmänna pensionen utgör basen i det svenska pensionssystemet.
Den betalas ut av staten och alla som har betalat inkomstskatt har behörighet
till den.
Den allmänna pensionen
är uppdelad i två delar. Inkomstpension och premiepension. Eftersom
inkomstpensionen ingår i den svenska välfärden förvaltas den delen av penisonen
av staten. Men dessa pengar kommer ifrån skatten, som betalas av oss. En liten
del av skattesumman går till inkomstpension. Därför är det idag arbetande
skattebetalande invånare som betalar pensionärernas inkomstpension.
Hur hög den allmänna
pensionen är beror på hur länge du arbetat, hur mycket du tjänar och hur det
går för dina premiepensioner. Den baseras på din livsinkomst.
Premiepensionen är en
mindre del av den allmänna pensionen som du själv får placera i fonder.
Den andra delen av
pensionen är tjänstepensionen. På den arbetsplats du jobbar betalar din
arbetsgivare in pengar till din tjänstepension.
Den svenska välfärden
täcker även sjukvård. Om du blir sjuk eller skadad får du hjälp för antingen
ett subventionerat pris eller så blir du erbjuden tjänsten gratis. Blir du
inlagd på sjukhus behöver du betala 100 kronor per natt du är där. Det priser
är väldigt lågt jämfört med den egentliga kostnaden. Resterande betalas av
staten.
På grund av detta koncept
behöver du som individ inte lägga ut egna pengar, behöver därför inte en
eventuell försäkring. I andra länder då sjukvården inte är gratis blir
kostnaderna väldigt höga. Om en blir sjuk eller skadad får personen själv stå
för sjukvårdskostnaden. Man kan inte själv bestämma om man ska bli sjuk eller
skadad. Att då behöva betala en kostnad för något man själv inte kan
kontrollera tycker jag är väldigt konstigt. Känns nästan som om man betalar en
kostnad för att få leva.
Tycker därför
sjukvårdssystemet vi har i Sverige är väldigt bra.
Får du problem med dina
tänder blir du erbjuden gratis tandvård till och med du fyllt 21.
Skulle du bli arbetslös
och är med i A-kassan får du pengar därifrån. Hur hög ersättningen är kan
variera. Vanligt är att man får 80% av lönen man hade när man arbetade. Dock
finns det en maximal ersättningsnivå som ligger på 910 kronor per dag. Detta
skulle motsvara en lön som ligger på 25 000 kronor i månaden, innan skatt.
Ersättningen får du
under tiden du söker efter ett nytt jobb. Med maxgräns på 300 dagar.
Jag tycker det svenska
välvärdssystemet är väldigt bra. Plötsliga händelser som utan välfärdssystemet
hade lett till stora kostnader för en som individ påverkar inte i ekonomisk
stor utsträckning.
Risken utan
välfärdssystemet är att någonting händer som orsakar en stor kostnad. Denna
kostnad kanske är för hög för att man ska kunna betala in summan. Men oavsett
vilka villkor en lever enligt kommer denna pengarsumma krävas att bli
inbetalad.
För vissa skulle att få
ihop dessa pengar leda till en extremt skör ekonomi. Kanske har man då inte
längre råd att betala de utgifter man sedan innan haft. Bor man då i en
hyresrätt och inte kan betala hyran blir man efter x antal månader vräkt.
I Sverige skulle man då
få hjälp av välfärden. Är man utan både boende och pengar kan man få husrum via
socialen. Blir man vräkt ur sitt hem och bor i ett land utan detta
välfärdssystem skulle detta innebära att man blir hemlös. Har man i detta läge
ingen bekant eller släkting som kan erbjuda en husrum har man inget annat val
än att bo på gatan. Levnadsvillkoren när man är utan både pengar och boende är
väldigt dåliga. Risken att man inte överlever blir därför påtaglig.
Liknande skulle även
kunna ske om man bor i ett icke välfärdsstrukturerat samhälle och blir av med
jobbet. Svårt att få ihop pengar till hyran vilket efter en process i värsta
fall skulle kunna leda till ett liv på gatan.
När jag själv tänker på
hur vårt samhälle i Sverige är utformat och jämför det med andra blir jag
väldigt glad över att vi har denna välfärd. Jag har under hela mitt liv bott i
Sverige och under denna tid nästan aldrig sett en person som är hemlös. Jag är
inte helt säker på vad detta beror på men kan med stor säkerhet säga att jag
tror detta faktum till stor del beror på välfärden vi har i Sverige. Då man i
ekonomiskt utsatta situationer får hjälp är det svårare att bli så ekonomiskt
svag att man t.ex. blir hemlös.
4.
För att det ekonomiska
kretsloppet ska fungera kräver det att alla bidrar. Även jag som individ måste
dra mitt strå till stacken för att systemet ska fungera. För att bidra måste
jag främst betala skatt. För att betala skatt måste jag ha ett jobb. För att få
ett jobb måste jag söka jobb. Man blir oftast inte anställd om man inte är
utbildad, måste därför utbilda mig. Jag måste även konsumera för att företagen
ska få in pengar. De behöver pengar för att kunna ge anställda lön, varav skatt
dras av dessa pengar. För att fler varor ska kunna köpas in till företaget så
kretsloppet inte bryts. När man konsumerar betalar man moms. Vilket är en andel
av produktens pris som går till staten.
Jag måste alltså på
olika sätt bidra med mina ekonomiska resurser till staten. Som sedan i olika
tjänster kommer tillbaka till mig genom det sociala skyddsnätet om jag hamnar i
en utsatt position. Sammanfattat gör jag detta genom att arbeta, betala skatt
och konsumera.
5.
Om jag blir sjuk,
arbetslös eller förälder kommer samhället genom välfärden ekonomiskt hjälpa
mig. För att klara den ekonomiskt mer krävande situationen får jag bidrag från
staten.
Sjukvård blir jag
erbjuden gratis eller till ett subventionerat pris. Vilket betyder ett pris som
jag endast betalar en del av. Resterande täcks av välfärden.
Blir jag arbetslös och
sedan tidigare är med i A-kassan får jag därifrån ett bidrag som kallas
arbetslösersättning. Detta bidrag förvaltas av den offentliga sektorn och
betalas via skattepengar som ursprungligen kommer från oss individer i
samhället.
Om jag blir förälder
får jag ett extra bidrag i månaden som kallas barnbidrag. Summan är beroende
barnets ålder och antal barn man har. När barnet är nyfött för man även som
förälder betalde dagar att vara hemma och ta hand om barnet.
6.
Hushållen, företagen
och offentliga sektorn hänger ekonomiskt ihop i ett kretslopp. Det styr hur
pengarna åker runt i samhället.
Hushållen ger sin
arbetskraft till företagen. De arbetar åt företagen och får då lön tillbaka.
Delar av denna summa går sedan tillbaka till företagen genom att hushållen
konsumerar varor och tjänster.
Men sedan finns det en
offentlig sektor som tar del av detta kretslopp. Den offentliga sektorn
innefattar stat, kommun och landsting. Både företagen och hushållen betalar en
summa pengar till denna sektor. Summan betalas genom skatt.
Hushållen får då
tillbaka bland annat service. Ex infrastruktur och bidrag från den offentliga
sektorn. Bidragen kan vara barnbidrag, studiebidrag eller inom andra områden få
ekonomiskt stöd om det behövs.
Företagen betalar även
skatt till offentliga sektorn. Får även då tillbaka service och bidrag. Vill
man exempelvis starta ett företag på landet kan man få bidrag för att göra
detta.
Bortsett från
hushållen, företagen och den offentliga sektorn finns det en sista medlem som
håller igång kretsloppet. Banken. Hushållens överflödiga pengar läggs oftast in
på banken. Som en tjänst tillbaka får jag då möjlighet att låna pengar av
banken. Gör jag detta måste jag betala ränta. Vilket är kostnaden för att ta
ett lån. Samma sak gäller dock åt andra hållet. Har jag mina pengar sparade på
banken får jag ränta på dessa pengar ifrån banken. Jag får alltså ränta
tillbaka.
Samma sak gäller för
företagen. Ett företag kan låna pengar av banken, men måste då betala tillbaka
de lånade pengarna inklusive räntan.
Detta är en beskrivning
av det ekonomiska kretsloppet. Finns sammanfattat i en bild ovan.
Jag blir imponerad när
jag läser om kretsloppet. Allting är genomtänkt och systemet är väldigt smart
och fungerande. Jag tycker det är bra att alla pengar är relativt jämt
fördelade. Ingen av aktörerna vinner eller förlorar stora pengar på detta. Utan
allt flyter på jämt i ett kretslopp. Bra system där man inte bara själv får ut
mycket positivt ur det. Utan man hjälper även andra som inte har bra
förutsättningar genom att ge pengar till den offentliga sektorn. Då mycket av
välfärden täcker områden där människor lätt blir ekonomiskt instabila kan jag
som skattebetalare säkert veta att mina pengar hjälper någon som är beroende
den hjälpen.
Reporäntan, även kallad
styrräntan styrs av riksbanken. Som är Sveriges centralbank. Riksbanken
justerar reporäntan i syfte att hålla inflationen på en stabil nivå.
Den påverkar ekonomin i
hela landet. Om reporäntan höjs kommer räntan hos alla andra banker i hela
landet höjas. Du måste då betala en högre summa pengar i månaden vilket betyder
att du får mindre pengar till konsumtion. Efterfrågan kommer därför minska. Den
kan även höjas för att hålla priserna nere. Om reporäntan sänks får du mer
pengar i plånboken till konsumtion. Detta leder till en ökad efterfrågan.
7.
Samhällsekonomiska
kretsloppet
Det ekonomiska
kretsloppet där pengar cirkulerar runt i hushåll, företag, bank och den
offentliga sektorn.
Välfärd
Hur väl ett land tar
han om sina medborgare. Ett system av ekonomisk säkerhet.
Planekonomi
Ekonomiskt system där
staten styr och planerar ekonomin. Ex hur varor ska tillverkas och hur mycket
varor och tjänster ska kosta
Marknadsekonomi
Socialt system baserat
på arbetsfördelning. Priser och tjänster styrs genom ett fritt prissystem,
inflytande utbud och efterfrågan.
Fri
konkurrens
Fri konkurrens innebär
att det är fritt fram för företag att konkurera med varandra. Ingen har monopol
på en viss vara eller tjänst. Detta kan gynna konsumenter då företag till
största möjliga utsträckning anpassar sig till kundens krav och hela tiden försöker
vara bättre än konkurrenterna.
Monopol
En marknadsform med
endast en producent eller säljare för en produkt. Exempel på monopol kedja är
systembolaget
Utbud
Vad som finns att köpa
på marknaden. Har man ett stort utbud av en vara kan denna säljas för ett lägre
pris. Har man ett litet utbud säljs det oftast för ett högre pris.
Efterfrågan
Hur många som
konsumerar produkten utgör efterfrågan. Konsumerar fler är det hög efterfrågan,
konsumerar färre är det låg efterfrågan.